• 検索結果がありません。

PPK 2018 // Rezumu Temátiku - Seguransa no Protesaun L E V A N T A M E N T U KONA-BA PERSEPSAUN POLÍSIA-KOMUNITÁRIA IHA TIMOR-LESTE REZUMU TEMÁ

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

シェア "PPK 2018 // Rezumu Temátiku - Seguransa no Protesaun L E V A N T A M E N T U KONA-BA PERSEPSAUN POLÍSIA-KOMUNITÁRIA IHA TIMOR-LESTE REZUMU TEMÁ"

Copied!
8
0
0

読み込み中.... (全文を見る)

全文

(1)

L E V A N T A M E N T U 2018 KONA-BA PERSEPSAUN POLÍSIA-KOMUNITÁRIA I H A T I M O R - L E S T E

REZUMU TEMÁTIKU - SEGURANSA NO PROTESAUN

(2)

Antesedente

Ida ne’e mak rezumu husi deskoberta sira husi Fundasaun Ázia nia Levantamentu Persepsaun Polísia no Komunidade 2018 kona-ba seguransa no protesaun iha Timor- Leste.1 Ida-ne’e hanesan levantamentu dalimak hala’o husi Fundasaun Ázia, ho levantamentu haat anterior nian hala’o tiha ona iha tinan 2008, 2009, 2013 no 2015.2

1. Seguransa iha Timor-Leste estavel nafatin durante tinan hirak foin liubá

1.1 Maioria barak liu (95%) husi públiku jerál fiar katak situasaun seguransa iha 2018 sai di’ak liu (53%) ka mantein hanesan (42%). Persepsaun pozitivu ida ne’e hanesan ho levantamentu 2015 nian. Desde levantamentu dahuluk iha 2008 no 2009, iha numéru ema aumentu dramátiku ne’ebé relata kona-ba seguransa diak liu, persepsaun kona- ba seguransa estavel tan no mantein aas tebes, liuliu husi 2015 to’o 2018. (Fig 1)

1.2 Atu hanesan, iha tendénsia pozitivu reflete iha redusaun husi ema nia preokupasaun kona-ba sira rasik nia seguransa ka sira-nia família ninian. Preokupasaun importante liu hotu ne’ebé tun mak “kona-ba seguransa” ba família tun persentajen 13 husi porsentu 75 iha 2015 to’o porsentu 62 iha 2018. Preokupasaun kona-ba seguransa fízika mos tun husi 2015 to’o 2018 (2015=70%, 2018=61%). Respondente sira kontinua relata no iha tendénsia atu hanesan entre 2015 no 2018 kona-ba preokupasaun ba sira-nia propriedade (2015=37%, 2018=38%) ka kona-ba tensaun iha sira-nia komunidade laran (2015=37%, 2018=39%). (Fig 2)

Oinsa Ita-Boot haree situasaun seguransa iha Ita-Boot nia area kompara ho tinan kotuk?

Figura 1 PJ

Seguransa hetan sai di’ak liután Seguransa kontinua hanesan Seguransa sai aat liután

2008 2009 2013 2015 2018

53% 53%

41% 42%

3% 4% 3% 4%

11%

83%

22%

1%

73%

39%

56%

| 2008: n=410, ME = +/- 4.9% | 2009: n=1140, ME= +/- 4.2% |2013: n=1895, ME=+/-4.4 |2015: n=3520, ME=+/-2.4% |2018: n=1791, ME= +/- 3.2%

1 Fundasaun Ázia Timor-Leste hakarak hato’o obrigadu ba ema hotu ne’ebé kontribui ba relatoriu ne’e, mak hanesan: Robin Perry, Selena Ceja, Bu Wilson, Carmenesa Soares, Carlito Bobo no Rede Peskiza no Advokasia iha Timor-Leste. Atu hatene informasaun tan kona-ba Levantamentu 2018 ne’e haree lai: http://asiafoundation.org/publication/timor-leste.

2 Dadus levantamentu nian bele asesu liuhosi Fundasaun Ázia nia Portál: http://surveys.asiafoundation.org/.

(3)

Ita-Boot konkorda ka lae ho deklarasaun sira tuir mai kona-ba seguransa iha 2015-2018.

Hau preukupa kona-ba…

PJ Figura 2

70%

61%

Hau nia seguransa Fizíka

37% 38%

Hau nia isin lolon 75%

62%

Hau nia familia nia seguransa

37% 39%

Tensaun iha hau nia Komunidade

2015 2018

2. Dezafiu seguransa ne’ebé relata dalabarak liu mak kona-ba rai, violénsia doméstika no juventude

2.1 Iha 2018 públiku jerál konsidera asuntu relasiona ho rai nu’udar dezafiu sériu liu hotu ba seguransa, tuirfali mak problema juventude3 no violénsia doméstika (VD) (rai=16%;

problema juventude=15%; VD=8%).

Desde 2009, respondente públiku jerál kontinua atu rejista preokupasaun kona-ba rai, maske tendénsia relativamente estavel hela husi 2013 (2008=NA; 2009=6%; 2013=12%;

2015=16%; 2018=16%).

2.2 Líder komunitáriu, kontráriu ho públiku jerál, relata dezafiu seguransa kona-ba rai aumentu (2008=NA; 2009=19%; 2013=31%; 2015=30%; 2018=37%). Iha 2018, líder komunitáriu sira-nia preokupasaun seguransa kona-ba rai (37%) mak dala 3 boot liu duké sira-nia preokupasaun ho problema juventude (12%) no VD (10%). (Fig 3)

2.3 Kontrariu ho públiku jerál no líder komunitáriu sira, husi 2008 PNTL identifika beibeik VD nu’udar dezafiu prinsipál ne’ebé sira hasoru iha fatin ne’ebé sira servisu (2008=44%;

2009=48%; 2013=50%; 2015=34%; 2018=34%). Nu’udar komparasaun, preokupasaun entre líder komunitáriu sira kona-ba VD tun desde 2013 (2008=6%; 2009=17%, 2013=19%, 2015=15%, 2018=10%).

3 Define nu’udar vandalizmu, baku-malu, no halo barullu.

(4)

Figura 4

Sin

Saida maka Ita-Boot konsidera hanesan problema seguransa ne’ebé sériu liu ne’ebé maka hasoru iha Ita-Boot nia área ohin-loron? [gang arte marsiál sira]

GP

22%

6% 4%

2% 2%

2008 2009 2013 2015 2018

4 Define Grupu ilegál sai respondente nu’udar ‘grupu ne’ebé bandu husi governu ka grupu ne’ebé ho nia objetivu prinsipál mak atu hetan benefisiu husi atividade ilegál’.

Saida maka Ita-Boot konsidera hanesan problema seguransa ne’ebé sériu liu ne’ebé maka hasoru iha Ita-Boot nia área ohin-loron?

PJ LK

2018 2015

16% 37%

16%

12%15%

8%10%

7%9%

6%7%

4%6%

2%2%

1%2%

10%14%

30%

13% 7%

15%10%

8%7%

10%7%

9%6%

2%1%

2%1%

7%6%

Figura 3

Problema rai Problema Juventude

Violensia Doméstika Baku malu Problema ho animal sira

Hemu tua lanu Grupu arte marsiais

Naok Laos problema sériu

2.4 Ema uitoan de’it mak identifika gang arte marsiál sira (GAMs) nu’udar preokupasaun seguransa, porsentu rua de’it husi respondente públiku jerál sira hato’o hela perspetiva ida-ne’e iha 2018. Desde 2008 to’o ohin-loron preokupasaun públiku nian kona-ba GAMs tun dramátika (2008=22%; 2009=6%; 2013=4%; 2015=2%; 2018=2% (Fig 4)). Aliende ne’e, maioria husi públiku jerál (87%), líder komunitáriu sira (85%) no PNTL (77%) hatete katak ‘grupu illegal sira’4 la ativu iha sira-nia lokalidade.

(5)

5 Katak: na’ok propriedade pesoál; subornu, estorsaun ka kobransa ilegál; atake fíziku rezulta ho kanek; atake fíziku rezulta ho mate membru família; okupasaun ilegál ba rai individuál; seluk.

3. Maske persepsaun pozitivu kona-ba

seguransa, maizumenus ema dalimak ida infrenta krime iha tinan liubá nia laran, no kuaze metade ida deskreve sira-nia an nu’udar ema ne’ebé envolve iha disputa komunál

3.1 Iha dadus Levantamentu 2018 nian hatudu katak porsentu 17 husi públiku jerál hatete katak sira ka membru família ida infrenta pelumenus krime ida husi tipu krime neen iha tinan liubá nia laran.5 Deskoberta 2018 nian esensialmente hanesan nafatin de’it durante tinan sanulu ba kotuk nia laran (2008=19%; 2009=11%; 2013=17%; 2015=19%;

2018=17%). (Fig 5)

3.2 Naturalmente, preokupasaun ema ein-jeral kona-ba seguransa mak laos-buat-foun, refleta ona iha tipu krime sira ne’ebé sira infrenta. Krime sira komun liu ne’ebé públiku jeral infrenta iha tinan liu-ba mak na’ok (8%), okupa rai ilegal (7%) no asaltu ne’ebé rezulta kanek (4%). Ofisial PNTL sira indika katak tipu krime sira ne’ebé frequetamente responde ona mak krime sira ne’ebé besik atu hanesan ho krime komun sira ne’ebé públiku jeral infrenta. Iha 2018, PNTL halo atendementu barak liu mak kazu asaltu sira ne’ebé rezulta kanek (49%), kazu rai, kazu propriedade relasiona ho dezafiu sira mak hanesan okupasaun ba rai ema individu nian (36%), no kazu na’ok propriedade ema nian (35%). (Fig 5)

Ita-Boot ka membru ida hosi Ita-Boot nia família hetan ona krime ka disputa sira tuirmai ne’e iha tinan kotuk?

Iha tinan kotuk membru Komunidade ruma mai buka/husu ita nia tulun tanba krime sira tuir mai ne’e?

Ita-Boot atende ona kazu sira ne’e iha tinan kotuk? 

LK PNTL

PJ

GP |2015: n=3520, ME=+/-2.4% |2018: n=1791, ME= +/- 3.2% CL |2015: n=976, ME=+/-3.8% |2018: n=639, ME= +/- 5.4% PNTL |2015: n=899, ME=+/-3.7% |2018: n=731, ME= +/- 4.0%

Figura 5

2018 KRIME SIRA

2015

Violensia doméstika Okupasaun ilegal ba rai privadu

Agresaun físika rezulta mate Agresaun físika rezulta kanek Subornu, estorsaun ka tributasaun illegal

Naok propriedade ema nian

NA 9%

22%

7%

22%

7%

25%

13%

27%

36%

25%

49%

35%

7%

2%

4%

3%

8%

3%

NA 7%

4%

7%

9%

15%

32%

10%

24%

11%

28%

28%

37%

25%

51%

20%

38%

(6)

Daudaun ne’e Ita-Boot iha disputa ho ema ruma iha Ita-Boot nia komunidade kona-ba asuntu tuir mai ne’e?

PJ

29%

14%

12%

6%

5%

5%

2%

2%

1%

3%

1%

55%

19%

8%

8%

2%

2%

4%

2%

4%

8%

1%

0%

61%

Asesu ba bee no irigasaun Disputa rai ne’ebé la’ós agríkola

Disputa kona-ba rai agríkola Krime sira ne’ebé la rezolve

Abandonu Disputa kona-ba osan

Odiu-malu grupu Dun-malu buan Disputa rai (Jeral)

La hatene La hatan Laiha disputa

2018 2015

|2015: n=3520, ME=+/2.4% |2018: n=1791, ME= +/- 3.2%

Figura 6

kontinua ho ema seluk iha sira-nia zona rezidensiál, bainhira hasoru disputa komunál ho tipu oioin —jeralmente kazu sívil maibé ho potensiál atu sai krime.6

Kuaze disputa sira ne’e mak kona-ba rai nian, maibé bainhira ita hare disputa kona-ba asesu ba bee no irigasaun ne’e iha relasaun ho rai, entaun disputa hirak ne’e aumentu makas desde 2015. Iha 2018, porsentu 56 husi públiku jerál indika katak sira mak envolve iha disputa rai balun, kompara ho porsentu 35 iha 2015. Disputa ne’ebé envolve asesu ba bee no irigasaun sa’e husi porsentu 19 to’o porsentu 29 iha 2015 (Fig 6).

4. Iha atór no instituisaun barak ne’ebé halo knaar hodi responde ba dezafiu seguransa sira

4.1. Iha atór no instituisaun barak ne’ebé halo knaar hodi mantein seguransa komunál.

Hanesan hatudu iha figura 7, líder komunitáriu sira mak importante liu hotu, ho maizumenus respondente dala rua liu indika katak líder komunitáriu sira iha responsabilidade prinsipál ba seguransa kompara ho PNTL, ne’ebé reprezenta atór seguransa proeminente liu daruak. Enkuantu públiku hare líder komunitáriu sira nu’udar fornesedor servisu seguransa prinsipal, ida ne’e mantein estavel desde 2008

6 Importante atu anota katak levantamentu hirak-ne’e evita atu uza definisaun legal sira husi ‘krime’ ka ‘disputa’, maske diferensa ne’e hamosu implikasaun importante balu iha lei nia okos, razaun simples mak Timor-Oan sira la serteza kona-ba diferensa entre ofensa kriminál ho disputa sivíl. Ne’e importante ein-termus atendementu ho loloos ba iha krime no disputa komun sira, ne’ebé sei hakerek detailu liu-tan iha kraik.

(7)

Tuir Ita-Boot nia haree, instituisaun/individu sira tuir-mai ne’e, ne’ebé mak iha responsabilidade atu mantein seguransa iha Ita-Boot nia komunidade?

PJ Figura 7

8% 18% 15%

57%

NA 2008

17%

6%

19%

56%

NA 2009

52%

4%

19% 20%

NA 2013

21%

7%

21%

46%

2%

2015

21%

9%

20%

45%

2%

2018

Sidadaun Lia-na’in PNTL LK KPK

(PJ: 2008=57%; 2009=57%; 2013=20%; 2015=46%; 2018=45%). Nivel ne’ebé públiku jerál haree PNTL nu’udar fornesedor servisu seguransa prinsipál estavel nafatin desde 2008 (PJ: 2008=15%; 2009=18%; 2013=19%; 2015=21%; 2018=20%).

4.2 Proporsaun signifikativu husi respondente sira mós rekoñese sidadaun, katuas lia-na’in no Konsellu Polisiamentu Komunitáriu (KPK) sira nu’udar atór ho responsabilidade primáriu hodi mantein seguransa (Fig 7). Interesante, iha rekoñesimentu ba knaar sidadaun sira-nian aumentu dramátika hodi mantein seguransa entre 2009 no 2013, no maibe rekoñesimentu tun dramátika entre 2013 no 2015 (PJ: 2008=8%; 2009=17%;

2013=52%; 2015=21%; 2018=21%). (Fig 7)

4.3. Bainhira husu kona-ba grupu hirak ne’ebé mak ativu hodi tulun polísia kombate krime iha komunidade laran, respondente sira identifika atór seguransa sira lubuk boot. (Fig 8). Líder komunitáriu, KPK, asosiasaun relijiozu, ONG sira, partidu polítiku, no grupu ilegál balun hala’o knaar atu tulun polísia kombate krime (KPK=62%; asosiasaun relijiozu=58%; ONGs=51%; partidu polítiku=33%; grupu ilegál=10%).

4.4 Líder komunitáriu, públiku jerál no polísia sira hatudu nivel konfiansa ne’ebé aas ba KPK nia abilidade atu prevene krime no disputa sira. Entre líder komunitáriu sira no respondente públiku ne’ebé relata katak sira iha ona KPK iha Suku laran iha 2018, maioria barak liu husi públiku jerál (2015=71%, 2018=82%) no líder komunitáriu sira (2015=74%, 2018=86%) konkorda katak KPK mak efetivu hodi prevene eskalasaun husi disputa no krime sira.

4.5 Rezumu Temátiku kona-ba Rezolusaun Disputa nian haklaken tan oinsá atór hirak ne’e hotu servisu hamutuk.

7 Iha dokumentu ida-ne’e, Katuas ne’e refere ba Lia Na’in. Lia Na’in nu’udar dezignasaun ne’ebé baibain uza (maibé la’ós uza deit) iha Timor-Leste atu refere ba ema – kuaze sempre mane sira – ne’ebé konsidera jeralmente nu’udar mediadór tradisionál. Títulu mai husi lian Mambae no signifika literalmente ‘lia nia na’in’.

(8)

Figura 8

Oinsá grupu sira tuirmai nia nivel ativu iha komunidade hodi tulun polísia atu kombate krime iha Ita-Boot nia komunidade?

PJ

99% 97% 96%

62% 58%

51%

33%

10%

97% 93% 90%

49%

68%

46%

26%

5%

Xefe Aldeia Xefe Suku Lia Na’in KPK Grupu relijiozu sira OGN sira 2018

2015

Partidu Politiku sira

Grupu Ilegál sira

Figura 9

Oinsá efikásia (susesu) konsellu polisiamentu komunitária (KPK) nian atu prevene konflitu hodi sai boot liu? [efikásia]

LK PNTL PJ

71%

2015 2018

82% 74%

2015 2018

86% 86%

2015 2018 85%

5 Protesaun no seguransa iha Timor-Leste iha 2018

Nu’udar sumáriu, deskoberta sira hatuur-hakerek iha leten indika katak tinan ba tinan, ema porsentu 95 sente katak seguransa di’ak liu ka mantein hanesan, no ein jerál, ema sente seguru liu. Enkuantu persepsaun pozitivu husi protesaun no seguransa sai dominante, ne’e komún ba ema ne’ebé envolve iha disputa komunál sira ne’ebé la’o hela, partikularmente kona-ba rai. Respondente sira ne’ebé infrenta krime nafatin laiha mudansa ho deskoberta sira husi levantamentu sira uluk nian hatete katak disputa rai, violénsia doméstika no problema joventude kontinua sai preokupasaun komunidade nian. Hanesan ilustra iha Levantamentu 2018, disputa rai sira aumenta badadaun no públiku jerál no líder komunitáriu sira sente katak ida-ne’e mak dezafiu seguransa boot liu ne’ebé komunidade sira hasoru. Atu hasa’e kapasidade komunidade nian hodi hatán ba disputa rai tenke sai konsiderasaun krítiku iha futuru.

Figura 1 PJ

参照

関連したドキュメント

III.2 Polynomial majorants and minorants for the Heaviside indicator function 78 III.3 Polynomial majorants and minorants for the stop-loss function 79 III.4 The

191 IV.5.1 Analytical structure of the stop-loss ordered minimal distribution 191 IV.5.2 Comparisons with the Chebyshev-Markov extremal random variables 194 IV.5.3 Small

     ー コネクテッド・ドライブ・サービス      ー Apple CarPlay プレパレーション * 2 BMW サービス・インクルーシブ・プラス(

のようにすべきだと考えていますか。 やっと開通します。長野、太田地区方面  

The construction of homogeneous statistical solutions in [VF1], [VF2] is based on Galerkin approximations of measures that are supported by divergence free periodic vector fields

[r]

[r]

討することに意義があると思われる︒ 具体的措置を考えておく必要があると思う︒