• 検索結果がありません。

インド哲学仏教学研究 27(201903) 003井野 雅文「『中観光明論』における一乗思想と如来蔵思想」

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

シェア "インド哲学仏教学研究 27(201903) 003井野 雅文「『中観光明論』における一乗思想と如来蔵思想」"

Copied!
16
0
0

読み込み中.... (全文を見る)

全文

(1)

『中観光明論』における一乗思想と如来蔵思想

その他のタイトル

Ekayana, Tathagatagarbha and Ni?svabhavata in

the Madhyamakaloka [in Japanese]

著者

井野 雅文

雑誌名

インド哲学仏教学研究 = Studies in Indian

philosophy and Buddhism

27

ページ

71-84

発行年

2019-03-31

(2)

27, 2019. 3 8 (? 786?) (? 797?) 1 2 [1980: 227 239] [1985], [1987], [1995], [2004] 80 2000 Keira [2004: 6]

1 sems tsam la ni brten nas su // phyi rol dngos med shes par bya // tshul 'dir brten nas de la yang // shin tu bdag med shes par bya // (MAK D56a6 7)7)

2 Keira [2004: 6]

nyan thos rnams kyis ni de bzhin gshegs pa'i rigs mi mthong ste / ting nge 'dzin gyi shas che ba'i phyir dang / shes rab chung ba'i phyir ro // byang chub sems dpa' rnams kyis ni mthong mod kyi mi gsal te / shes rab kyi shes che ba'i phyir dang / ting nge 'dzin chung ba'i phyir ro // de bzhin gshegs pas ni thams cad gzigs te / zhi gnas dang lhag mthong mtshungs par ldan pa'i phyir ro // (BhK II D45a6 7)7)

(3)

(uttarapakṣa) (pūrvapakṣa) (anupalabdhi) [1990] [1982] [1980: 227 239] [1991 97] [1991: 262 265] Keira [2004: 9] Kano [2016] (Ratnagotravibhāga)

(de bzhin gshegs pa'i sniyng po)

3 4 5 3 MA D162b4–5, D162b5–6 4 MA D147b4 5, D242b4 5 5

(4)

6 7 [1980: 228 230] sa143b 275a 158a 160a 160a 265b 275a [1980] (146a(146a 147b) 8

(Khams kyi tshogs kyi mdo)9 10

de bas na theg pa gcig pa nyid dang / chos thams cad don dam par ngo bo nyid med pa nyid du grub pa kho na yin no // (MA D244a6 7)7)

6 Keira [2004: 9 10] [1993: 266 272] 7 [1980: 228 230]

8 MA D146a4 147b5, MA D237a4 244a7.

9 [1991: 278] [1982: 266]

(5)

(dgongs pa)

11

('phags pa Byang chub sems dpa'i

spyod yul gyi thabs kyi yul la rnam par 'phrul pa bstan pa zhes bya ba theg pa chen po'i mdo)12

('phags pa dPal phreng seng

ge'i nga ro'i mdo)

(mya ngan las 'das pa'i grong khyer du gro ba'i lam de kho na nyid shes pa'i bdag nyid)

(chos dang gang zag la bdag med pa'i de kho na nyid mngon sum pa'i ye shes gang yin pa)

11 [1982: 265 264]

(6)

13

14

(de bzhin gshegs pa'i snying po)

de bzhin nyid dang / stong pa nyid dang / yang dag pa'i mtha' dang mya ngan las 'das pa la sogs pa'i dngos po rnams de bzhin gshegs pa'i snying po yin par nye bar bstan pa mdzad nas …. (MA D162b 4D162b 4 5)

byis pa rnams bdag med pas skrag pa'i gnas rnam par spang ba'i phyir rnam par mi rtog pa snang ba med pa'i spyod yul de bzhin gshegs pa'i snying po yin par nye bar bstan pas ston par mdzad do / (MA D162b 5 6)

kha cig las sems can thams cad ni de bzhin gshegs pa'i snying po can no zhes 'byung ba gang yin pa de yang de bzhin nyid kyi mtshan nyid de bzhin nyid la dgongs nas gsungs pa yin no / (MA D147b4D147b4 5)

sems can thams cad ni de bzhin gshegs pa'i snying po can no zhes bya ba 'dis kyang / thams cad bla na med pa yang dag par rdzogs pa'i byang chub kyi go 'phang thob par rung ba nyid du yongs su bstan te / (MA D242b 4 5)

13 [1982: 271]

14 X258

ata eva cānyena [mārgeṇa] mokṣābhāvād ekam eva yānam uktaṃ bhagavatā | kevalam avatāraṇābhisandhinā śrāvakādimārgo deśitaḥ | tathā hi sakandha mātramevaitat, na tvātmāstīti bhāvayan śrāvakaḥ pudgalanairātmyam avatarati | vijñaptimātraṃ traidhātukam iti bhāvayan vijñānavādibāhyārthanairātmyam avatarati | anena tv asyadvayajñānasya nairātmyapraveśāt paramatattvapraviṣṭo bhavati | na tu vijñaptimātratāpraveśa eva tattvapraveśaḥ. (BhK I pp.216–217)217)

(7)

15

16

17 (mngon par brjod pa ni dngos po med pa can ma yin no)

(chos kyi dbyings . . . dngos po'i sgrar brjod par bzhed de)

15 blo gros chen po / de bzhin gshegs pa dgra bcom pa yang dag par rdzogs pa'i sangs rgyas rnams ni stong pa nyid dang / yang dag pa'i mtha' dang / mya ngan las 'das pa dang / ma skyes pa dang / mtshan ma med pa dang / smon pa med pa la sogs pa'i tshig gi don rnams la / de bzhin gshegs pa'i snying por bstan par byas nas / byis pa rnams bdag med pas 'jigs par 'gyur ba'i gnas rnam par spang ba'i don du de bzhin gshegs pa'i snying po'i sgo bstan pas rnam par mi rtog pa'i gnas snang ba med pa'i spyod yul ston te / 'di la / blo gros chen po / ma 'ongs pa dang / da ltar byung ba'i byang chub sems dpa' sems dpa' chen po rnams kyis bdag tu mngon par zhen par mi bya'o // blo gros chen po / dper na rdza mkhan ni 'jim pa'i rdul gyi phung po gcig las lag pa dang / bzo dang / lag zungs dang / chu dang/ srad bu dang / nan tan ldan pa las snod rnam pa sna tshogs byed do // blo gros chen po / de bzhin du de bzhin gshegs pa rnams kyang chos la bdag med pa'i rnam par rtog pa'i mtshan nyid thams cad rnam par log pa de nyid shes rab dang / thabs la mkhas pa dang ldan pa rnam pa sna tshogs kyis de bzhin gshegs pa'i snying por bstan pa 'am / bdag med par bstan pas kyang rung ste / (LAS P94b3 8)

(LAS T672.16.599b16 b28)b28)

16 sems can thams cad ni de bzhin gshegs pa'i snying po can no / (PNP P121.282a1)

(PNP T243.8.785c11) (PNP T220.7.990b3 4)4)

(MUV 88a4 5)5)

ci gcig ce na / sems can thams cad ni de bzhin gshegs pa'i snying po la gnas pa'o // (AMS P879.175a2 3))

[1982: 256] (MSA p.40 ll.15 16)

(de bzhin nyid) 17

(8)

(sems can thams cad ni de bzhin gshegs pa'i snying po can no)

(rung ba nyid) (chos kyi dbyings)

18

18 2

6-95

(de kho na yul can ye shes) (MABh D345a2)D345a2)

(MABh

D346a4 5)5) (MABh D346a5 6)6)

(9)

19 20 21 X.256 258 92 X.256 258 22 X.256 258

19 ngo bo nyid med pa rnam pa gsum gyi dgongs pa bstan pas dbu ma'i lam mtha' gnyis dang bral ba rab tu bstan pa'i phyir nges pa'i don kho na gzhung 'dzugs par mdzad pa yin no // (MA D150a2 3)3)

20 [2012: 96] 21 [1989: 413] 10 (PPV T1566.69a14

69a18, 69b20 69b22, 70c18 70c23, 72b27 72b29, 79b29 79c02, 84a02 84a04, 91c12 91c14, 121a15 121a20, 121b13 121b14, 126b6)121b14, 126b6) (Lang kar gshegs pa) ('phags

pa bLo gros mi zad pas bstan pa rgya cher 'grel pa (ANṬ D3994.112b.4, 120a.5) )

(YBhV T1580.30.884a11)

(VMS T1585.31.10c8–c10, 14c14–18, 24c15–17)17)

[2014: 219]

(10)

X.256 258

23 24

X.256 258

25

23 'di ltar gang zhig cig car chos ma lus pa ngo bo nyid med pa nyid du rtogs par mi nus pa de re zhig sems tsam la brten nas, rim gyis phyi'i don ngo bo nyid med pa nyid la 'jug go // (MA D157a3)D157a3)

24 (lTa ba'i khyad par)

a' tsa'rya ka ma la shi'i las dbu ma'i bstan bcos dbu ma snang ba zhes bya ba mdzad pa las ni dbu ma 'di gnyis kun rdzob tu cung zad mi mthun yang / don dam par phyi nang gi dngos po thams cad rang bzhin med par 'dod du 'dra bas na 'gal ba med do zhes 'byung ngo // (TKh D4360.215a1 2)2)

* [1974: 217]

25 X.258b

(nirābhāsena paśyati) (ye shes dam pa bdag med pa // snang ba med pas mthong bar 'gyur // (BhK I D33a4) )

(nirābhāse na paśyati) (ye shes dam pa bdag med pa // snang ba med la mi mthong ngo // (BhK I D157a6 ) )

(11)

X.256 258 X.256 258 27 28 27 27 [2011: 48] 28 (BhK I D3915.39b5))

(12)

Madhyamakāloka の内容概観  [江島1980] に依拠。 143b6 などは北京版の葉数。 [ 前主張 143b6-160a1;  後主張 160a1-275a8 ] 一郷[1993]による章立て     内   容 前主張  後主張 前主張    後主張 序 143b2- - I. 一切法無自性は Ⅰ. 一切法無自性の論証について        143b6- 160a1- 教証によって証明できるか (1) 聖典によって論証できない            143b7- 160a1- 143b7- ⅰ. 言明(vacana)の問題   143b7- ⅱ. 未了義の問題              143b8- ⅲ.三自性、それを通じての無自性性  144a3- 161a8- ⅳ.それに関する聖典      144a5- ⅴ.識の顕現       144a6- (2) 論理によって論証できない  144a8- 183a1- Ⅱ. 一切法無自性は ⅰ.直接知覚によって把握されない    144a8- 183a1- 理証によって証明できるか ⅱ.推論によって論証できない   144b7- 186b3- 144a8-  a.無自性論証のための理由概念の不成立   144b7- b.他者にとってのみ成立している        144b8- 192a6-   理由概念の問題性 c.無自性性と証相とは論理的に結合しない  145a4- d.本質理由概念と結果理由概念は    無自性性を論証できない     145a6- e.無知覚理由概念は無自性性を論証できない  145a8- f.実例の不成立    146b3- g.推論の根拠としての直接知覚と   146b6- 195b8-   無自性性との矛盾 ⅲ.言明のみによっては論証されない  147a4- ⅳ.帰謬論証によっては論証されない   147a5- ⅴ.存在者に自・他・倶・無原因より       147a5- 208a6-   生起しないという論証の問題点 ⅵ.現に存在する結果は生起せず、現に存在     148a8- 223a8-   しない結果は生起しないという論証の問題点 ⅶ.単数の原因より複数の結果は生起せず、複数  148b7- 232b2-   より単数は生起せず、複数より複数は生起せず、    単数より単数は生起しないという論証の問題点 ⅷ.縁起せるものは無自性であるという論証の問題点 149a7- ⅸ.一多の自性を離れているから無自性である  149b4- 238a7-   という論証の問題点 ⅹ.上記五論証に共通の問題点    150b1- a.識も無自性とされるからyoginとその知はなくなる 150b1- b.一切法無自性性という主張命題の誤謬   150b4- 248b5- Ⅲ. 一切法無自性は    直接知覚による排撃・推論による排撃・聖典との 理証と経証とに矛盾するか    矛盾・一般的是認による排撃・自語との矛盾 150b4- 248b5-Ⅱ.二真理説について       152a8- (1) 世俗の語義とその真理性         152a8- (2) 世俗の認識根拠性        153b8- (3) 世俗の根拠としての識の実在性       154a1- (4) 勝義について        154a1- (5) 世俗と勝義との関係       154a7- 261a7-Ⅲ.一切法無自性の意味について         154b8- 264a4-Ⅳ.一切法無生起の意味について       155a8- 265a1-Ⅴ.一切法無自性性の聖典による解釈       156a2- 265b2- Ⅳ.究竟一乗は理証と経証とに矛盾するか

(13)

AMS 'phags pa Sor mo'i phreng ba la phan pa zhes bya ba theg pa chen po'i mdo (Ārya-aṅgulimālīya-nāma-mahāyāna-sūtra ), P879, mdo sna

tshogs, tsu 133b2–215a1.

ANṬṬ 'phags pa bLo gros mi zad pas bstan pa rgya cher 'grel pa (Ārya-akṣaya-mati-nirdeśa-ṭīkā), D 3994, mdo 'grel, ci 1b1–269a7.

BGS 'phags pa Byang chub sems dpa'i spyod yul gyi thabs kyi yul la rnam par 'phrul pa bstan pa zhes bya ba theg pa chen po'i mdo (Ārya-bodhisattva-gocaropāya-viṣaya-vikurvāṇa-nirdeśa-nāma-mahāyāna-sūtra), P813,

mdo sna tshogs, nu 37a8–101b8.

272, vol.9, 317a4 365c20. BhK I

BhK I First Bhāvanākrama (Kamalasīla), ed. G. Tucci, Minor Buddhist Texts Part II

Part II Serie Orientale Roma, vol. IX, Roma: Is. M.E.O., 1958.

bsGom pa'i rim pa, D3915, dbu ma, ki 22a1–41b7.

BhK II

BhK II The Tibetan Text of the Second Bhāvanākrama, ed. Goshima Kiyotaka, In-house reproduction, 1983.

bsGom pa'i rim pa, D3916, dbu ma, ki 42a1–55b5.

LAS The Laṅkāvatāra Sūtra, ed. Nanjio Bunyiu, Kyoto: Otani University

Press, 1923.

'phags pa Lang kar gshegs pa'i theg pa chen po'i mdo, P775, mdo sna

tshogs, ngu, 60b7–208b2.

672, vol.16, 587a1 640c2. MA

MA Madhyamakāloka of Ācarya Kamalasīla ed. R.S.Tripatti, Sarnath: CIHTS, 2001.

dBu ma snang ba zhes bya ba, D3887, dbu ma, sa 133b4–244a7.

MAK

MAK dBu ma rgyan gyi tshig le'ur byas pa (Madhyamakālaṃkārakārikā),

D3884 dbu ma, sa 53a1–56b3.

MABhBh dBu ma la 'jug pa'i bshad pa (Madhyamakāvatārabhāṣya), D3862, dbu

ma, 'a 220b1–348a7. 『中観光明論』構成図示 ← ― 前 主 張 ― → ← ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― 後 主 張 ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― → ←Ⅰ. →Ⅱ.Ⅲ.Ⅵ.← ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ―Ⅰ.一切法無自性の論証について― ― ― ― ― ― ― ― ― ― ― → ← → ← → 一切法無自性の ~乗は一で Ⅱ.二真理説 Ⅵ.乗は一で 論証について Ⅴ.あることについて について あることについて ~ Ⅴ.一切法無自性性 の聖典による解釈 P143b P160a P275a D133b D147b D244a

(14)

MSA

MSA Mahāyāna-Sūtrālaṃkāra Tome I, ed. Sylvain Lévi, Rinsen Book Co., 1983.

mdo sde'i rgyan gyi bshad pa, D4026, sems tsam, phi 129b1–260a7.

MUV

MUV Theg pa chen po rgyud bla ma'i bstan bcos rnam par bshad pa (Mahāyā-nottaratantraśāstravyākhyā), D4025, sems tsam, phi 74b1–129a7.

PNP 'phags pa Shes rab kyi pha rol tu phyin pa'i tshul brgya lnga bcu pa

(Ārya-prajñāpāramitā-naya-śatapañcāśatikā), P121, rgyud, ta, 277b1– 284b3. 243, vol.8, 784a9 786b15. 990, vol.7, 986a25 991b9. PPV PPV 1566, vol.30, 50c4 136a1. TKh

TKh lTa ba'i khyad par, 5847, ngo mtshar bstan bcos, cho 252a5–269b6.

VMS 1585, vol.31, 1a4 60a12. YBhV

YBhV 1580, vol.30, 883a4 888a4.

Kano Kazuo [2016] Buddha-Nature and Emptiness, Wien: Universität Wien.

Keira Ryusei [2004] Mādhyamika and Epistemology, Wien: Universität Wien.

[1991] (1)(1) 18, pp.229–279. [1993] (2)(2) 20, pp.104–125. [1994] (3)(3) 21, pp.301–316. [1995] (4)(4) 22, pp.213–241. [1996] (5)(5) 23, pp.249–266. [1997] (6)(6) 24, pp.130–158. [2011] 2008 2010 (C) . [1980] , . [2014] 8 , , pp.205–247. [1989] , . [2012] 77 , , pp.73–109 [1990] Kamalasīla 38 2, pp.832–

(15)

827 [2014] , http://echo-lab.ddo.jp/Libraries/lab.ddo.jp/Libraries/ / 2014.09.18%e3%80%80 ,%20 %20%20 %20%20 VI .pdf. (2019/05/11). [1969] , pp.352–405, . [1982] Madhyamakāloka 14, pp.301 255. [1985] Kamalasīla 19, pp.43 77. [1987] Sarvadharmaniḥsvabhāvasiddhi (3) 71, pp.19 57. [1995] Madhyamakāloka 79, pp.59 80. [2004] Madhyamakāloka 88, pp.1 18. [1974] , . Keywords Keywords

(16)

Ekayāna , T a thāgatagarbha a n d N i ḥsvabhāvatā i n t h e Madhyamakāloka

IN O , M a s a f u m i

T h e Madhyamakāloka, one of Kamalaśīla’s main works, is a Mādhyamika t e x t t h a t i n c o r p o r a t e s t h e c o n c e p t o f tathāgatagarbha a s t h e b a s i s f o r t h e ekayāna d o c t r i n e . T h i s a r t i c l e e x a m i n e s w h y t h e i d e a o f tathāgatagarbha, w h i c h s e e m i n g l y c o n f l i c t s w i t h t h e a s s e r t i o n o f

n i ḥsvabhāvatā, was incorporated into Kamalaśīla’s theory of n i ḥsvabhāvatā a n d h o w i t i s l i n k e d t o

t h e c o n c e p t o f ekayāna.

I n o r d e r t o g r a s p t h e o v e r a l l c o n t e x t , t h i s p a p e r f i r s t g i v e s a n o v e r v i e w o f t h e s t r u c t u r e o f t h e

Madhyamakāloka. I t t h e n d e l v e s i n t o t h e i s s u e i n g r e a t e r d e t a i l , s u m m a r i z i n g e a c h p a s s a g e o f t h e ekayāna s e c t i o n o f Madhyamakāloka i n t h e f o r m o f a pūrvapakṣa / u t t a r a p a k ṣa d i a l o g u e , a n d

a n a l y z i n g t h e f o u r p a s s a g e s w h e r e t h e t e r m tathāgatagarbha a p p e a r s . B a s e d o n t h i s a n a l y s i s , t h e p a p e r m a k e s t h e f o l l o w i n g o b s e r v a t i o n s about Kamalaśīla’s understanding of the idea of

tathāgatagarbha.

A s a p r o p o n e n t o f t h e yogācāra-m a d h y a m a k a t h e o r y f o r m u l a t e d by Śāntarakṣita, Kamalaśīla u n d e r s t o o d vijñānavāda t h e o r y a s a b r i d g e t o t h e Mādhyamika r e a l i z a t i o n o f u l t i m a t e r e a l i t y . I n p a r t i c u l a r , h e f o c u s e d o n t h e vijñānavāda t h e o r y o f t r i -n i ḥsvabhāvatā ( t h r e e n o n -e n t i t i e s ) . T h i s f o c u s e n t a i l e d s e t t i n g a h i g h v a l u e o n t h e S a n d h i n i r m o c a n a -sūtra, t h e b a s i c s c r i p t u r e o f t h e Vijñānavādins. Kamalaśīla’s a t t i t u d e t o w a r d vijñānavāda s t a n d s i n r e m a r k a b l e c o n t r a s t t o t h a t o f Candrakīrti, a n o t h e r p r o p o n e n t o f Mādhyamika w h o e m p h a s i z e d ekayāna t h e o r y .

Additionally, Kamalaśīla seems to have modulated h i s a t t i t u d e t o w a r d t h e tathāgatagarbha c o n c e p t d e p e n d i n g o n t h e c o n t e x t , a s i s e v i d e n c e d b y h i s i n t e r p r e t a t i o n o f L a ṅkāvatāra-sūtra X . 256–258.

These, then, are some of the approaches by which Kamalaśīla incorporated t h e

tathāgatagarbha c o n c e p t i n t o h i s Mād h y a m i k a t h e o r y . B u t w h y w a s s u c h a n i n c o r p o r a t i o n

n e c e s s a r y ?

A l t h o u g h Mādhyamika d o c t r i n e i s b a s e d o n t h e i d e a o f śūnyatā, t h e r e m u s t a l s o b e s o m e p r o c e s s f o r a t t a i n i n g e n l i g h t e n m e n t . I n t h e c o u r s e o f p r e s e n t i n g a p o s i t i v e d e s c r i p t i o n o f t h e p a t h t o b u d d h a h o o d a n d t h e c o o r d i n a t e i d e a o f ekayāna, Kamalaśīla adopts the vijñānavāda t h e o r y i n a l i m i t e d f a s h i o n , a n d t h i s i n t u r n n e c e s s i t a t e s t h e p r e s e n t a t i o n o f a Mādhyamika i n t e r p r e t a t i o n o f

tathāgatagarbha. It is for this reason that Kamalaśīla i n c o r p o r a t e d t h e i d e a o f tathāg a t a g a r b h a i n t o

h i s t h e o r y o f n i ḥsvabhāvatā. T h u s i t w a s a s a n i d e a c o r r o b o r a t i n g t h e ekayāna t h e s i s t h a t t h e c o n c e p t o f tathāgatagarbha w a s i n c o r p o r a t e d i n t o Kamalaśīla’s form of m a d h y a m a k a .

参照

関連したドキュメント

これは基礎論的研究に端を発しつつ、計算機科学寄りの論理学の中で発展してきたもので ある。広義の構成主義者は、哲学思想や基礎論的な立場に縛られず、それどころかいわゆ

One can distinguish several types of cut elimination proofs for higher order logics/arith- metic: (i) syntactic proofs by ordinal assignment (e.g. Gentzen’s consistency proof for

[r]

Command 3ME Microencapsulated Herbicide may be utilized as a soil applied treatment prior to weed emergence, for suppression or control of labeled annual grass and broadleaf weeds

とディグナーガが考えていると Pind は言うのである(このような見解はダルマキールティなら十分に 可能である). Pind [1999:327]: “The underlying argument seems to be

'di ltar śiṅ mthoṅ ba las byuṅ ba'i rnam par rtog pa gcig gis don ci 'dra ba sgro btags pa de 'dra bar gźan gyis kyaṅ yin pa'i phyir śiṅ mthoṅ bas byas pa'i rnam par rtog pa

[r]

[r]