136
matto vā pramatto vā rākṣasīnām
ācakṣeya
147. tato anutapyanīyaṃ bhave
148,
sarve ca anayāto vyasanam āpādiyema. tatra paṇḍitā praśansanti
"yasya kasyaci guhyaṃ samākhyātaṃ
149, durlabhā te satpuruṣā, ye śaknonti guhyaṃ dhārayituṃ".
yaṃ
150nūnâhaṃ svayam eva etaṃ guhyaṃ dhārayeyaṃ, yāva
151Kaumudī cāturmāsī.
tato sānaṃ hayarājena imaṃ rākṣasadvīpam anuprāptena etam ādīnavaṃ ācikṣiṣyāmi”.
so dāni taṃ guhyaṃ svakaṃ hṛdayena dhārayati, na kasyaci ācikṣati yāva
152Kaumudī cāturmāsī.
Kaumudī ca upasthitā, hayarājā
rākṣasīdvīpam anuprāpto. tato sārthavāhena teṣāṃ pañcānāṃ vāṇijakaśatānām ārocitaṃ
“mā adya pramādaṃ karotha
strīṣu vā annapāne vā
153gītavādye
154vā.
asti kiṃci
155arthamātro yo bhavantehi
mattā pramattā āpensu
567kathanam
568anutāpikaṃ
569ǀǀ
570tailasya viya bindu vikāśati
571guhyaṃ prakāśitaṃ
572ǀ
taṃ mantaṃ
573guhyam .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
137
mama sakāśāto śrotavyo. asuko
156pradeśo pratigupto, tatra sarve samāgacchatha tāhi strīhi śayitāhi”.
te dāni sarve vāṇijakaśatā tāhi strīhi śayitāhi tatra pratigupte pradeśe sarveṇa samāgatā.
samāgacchitvā
taṃ sārthavāhaṃ pṛcchaṃti
157“jalpatha sārthavāha yaṃ te kiṃci
158dṛṣṭaṃ vā śrutaṃ vā”.
sārthavāho teṣāṃ vāṇijakānāṃ vartamāniṃ sarvam ācikṣati
“etaṃ mama evaṃ cittam utpanna
159, kisya ete
160striyo asmākaṃ nagarasya
dakṣiṇapanthāto nivārenti. tato kautūhalena sahaśāyinīye
161śayitāe
162asipaṭṭaṃ
163tasya divasasya (ʼ)tyayena sahaśāyinībhiḥ
585tadā osuptābhiḥ ǀ
agamensu
586taṃ pradeśaṃ pratiguptaṃ vāṇijā sarve ǀǀ
587te ca tatra samāgamya .. .. pṛcchanti vāṇijā ǀ
588“bhaṇatu āryo etam arthaṃ yathābhūtaṃ yathā dṛṣṭaṃ śrutaṃ ca te” ǀǀ
589so ca teṣāṃ samākhyāsi hitaiṣī
590anukampako ǀ
yathā dṛṣṭaṃ śrutañ caỿva rākṣasīdvīpāto niḥsāraṃ
591ǀǀ
592
155 Se kiñcid.
567 < Skt √ṛ (caus.) “drunk and careless, they deliver / give the talking (= information) that is (later) regretted”?;
Se lapensuḥ (≠ mss.).
568 Sa Na katham; Se kathā.
569 Se kathā ca anutāpikā.
570 In pāda b read prakāśīyanta (m.c.); pāda c is ma-Vipulā.
571 Sa Na vikaśati.
572 Se tailasya viya bindu vikaśati prakāśitaṃ.
573 Na Se mantraṃ.
574 This verse is unmetrical; in the first line the metre could be improved by reading: tailasyaỿva bindu guhyaṃ vikaśāti prakāśitaṃ; the second line is incomplete.
575 Sa Na ºniyatāro; corr. Se.
576 Sa ya; corr. Na.
577 Se ºkaumudi.
578 Sa ºsi (s.e.; the akṣaras si and mi are simiar in Sa); corr. Na.
579 One syllable is missing in the mss.; read with Se ca.
580 In pāda a the metre can be improved by reading tato <ca> sānam ākhyāmi; pāda b is too long.
581 Se sahāyā.
582 Se kāriyo.
583 Sa Na ºpāne (lip.); corr. Se.
584 In pāda b we should read with Se kāriyo for kāryo (m.c.).
156 Se amuko.
157 Sa Na pṛcchati, sing. for pl.; corr. Se.
158 Se kiṃcid.
159 Na Se utpannaṃ. For the nom. acc. sg. neut. -a, cf. BHSG § 8.32; Abhis III § 6.8.
160 So read all the mss.; masc. for fem., common in Sa; Se always em. etā.
161 Sa Na mahatosipinidhīye (s.e.; the akṣaras ma and sa, and pi and yi are similar in Sa); Se mahatā sahasopinīye.
162 Se śayitāye; for the obl. fem. ending -āe, cf. von Hinüber 2001: § 334; in ms. Sa, see Marciniak 2014: 162.
163 Se asipatraṃ; asipaṭṭa / aśipaṭṭa probably means “sword, knife”; cf. Weber Indische Studien XVI (1885), p.
315, § 4, no. 229. khaḍgaṃ, no. 230. asipaṭṭa, no. 231. karavālam; cf. Se 2.165: bodhisattvena asipaṭṭena cūḍā chinnā.
138
gṛhya nagarasya dakṣiṇena paṃthena gato.
tatra me tāmramayaṃ nagaraṃ dṛṣṭaṃ advāraṃ, na câsya dvāraṃ paśyāmi,
bahujanasya ca krandanaśabdaṃ śṛṇomi. so (’)haṃ taṃ nagaraṃ anupradakṣiṇīkaronto, tasya nagarasya uttare pārśve uccaṃ śirīṣam adrākṣīt. so (’)haṃ taṃ śirīṣaṃ abhiruhitvā tato śirīṣāto
164taṃ nagaraṃ avalokemi.
tatra ca me bahūni vāṇijakaśatāni uparuddhāni dṛṣṭāni, śuṣkāṇi
dhamanīsantatavātātapa-dagdhatvacamānsānikṛṣṇāni malinakeśāni, pānīyārthaṃ nakharīhi
165bhūmiṃ khananti kṣutpipāsasamarpitāni. aparāṇi
karaṃkaśatāni
166vikṣiptāni diśodiśaṃ
167vikīrṇāni. tatra ca asukāto
168nagarāto, asukāto ca nagarāto
169asuko ca asuko
170ca vāṇijo, tathā asukāto pi nagarāto
171te ca
172vāṇijā”. sārthavāhena agreṇa
173teṣāṃ vāṇijakānām ācikṣitaṃ
174“ye tatra jīvanti rākṣasīhi khāditāvaśeṣā. apare pi
aḍḍātiyamātrāṇi vāṇijakaśatāni ye etāhi rākṣasīhi khāditā.
tato ete
175na mānuṣikā, sarvāḥ etā rākṣasīyo.
atha vāṇijā bhaṇanti ..
593tāṃ sarvāṃ
594rākṣasīgaṇaṃ etaṃ
595ǀ
596
585 Se sahasopinībhiḥ; see BHSD s.v. sahaśāyinī; PTSD s.v. saha1 “-seyyā, sharing the same couch, living together”.
586 Se agamensuḥ (unmetr.).
587 The meter is Āryā; in pāda a read divasātyayena; in pāda b we should read tadâvasuptabhiḥ (m.c.).
588 In pāda b two syllables are missing; Se prints a lacuna.
589 This line is too long; the part etam arthaṃ yathābhūtaṃ yathā dṛṣṭaṃ śrutaṃ ca te is Śloka, but the part bhaṇatu āryo, though semantically necessary, is metrically redundant.
590 Se hiteṣī.
591 Se niḥsaraṃ.
592 Pāda d is unmetr., the metre can be improved by reading rākṣasīdvīpaniḥsaraṃ for rākṣasīdvīpāto niḥsāraṃ.
164 Na Se are lacking tato śirīṣāto.
165 Se nakhalīhi.
166 Se kaṃkālaśatāni; MW s.v. karaṅka “skull, head”.
167 Sa Na diśodiśa; Se daśadiśo.
168 Se amukāto; see PTSD s.v. asuka.
169 Se amukāto amukāto nagarāto.
170 Se amuko ca amuko.
171 Se omits asukāto pi nagarāto.
172 Sa Na na (s.e.).
173 Sa Na sarvenāmāgreṇa?; Se te ca vāṇijā sarve va āgatā.
174 Sa Na ºtā; Se ºto.
175 So read all the mss.; masc. for fem.; common in Sa; Se always em. etā.
139
yadi vayaṃ yatnaṃ na karoma
svadeśagamanāya, evaṃ yeva
176sarve anayāto vyasanam āpadyiṣyāma etena rākṣasīgaṇena. yadi icchatha rākṣasīnāṃ hastāto mokṣaṃ kṣemena ca Jaṃbūdvīpaṃ gamanāya Keśī aśvarājā
Uttarakuruddhīpāto, akṛṣṭoptaṃ śāliṃ caritvā
177akaṇaṃ atuṣaṃ
surabhitaṇḍulaphalaṃ,
Kārtikapaurṇamāsyāṃ iha rākṣasīdvīpam āgacchati.
imasya rākṣasīdvīpasya uttareṇa pārśveṇa samudratīre sthihitvā
"ko pāragāmî?" ti ghoṣeti
178.
tato tatra hayarājasya samīpaṃ gacchāmaḥ, so (’)smākaṃ kṣemena svadeśaṃ
prāpayiṣyati”.
te dāni sarve
179pañca vānijakaśatā sārthavāhena sārdhaṃ rākṣasīnagarasya uttaraṃ pārśvaṃ gatā.
tehi so Keśi
180aśvarājā samudratīre tiṣṭhanto dṛṣṭvā
181,
asipaṭṭa….hṛdayā
597……… ǀǀ
598…….. rākṣasīnagarasya uttare
599bhāge ǀ
600sthito sāgarasya tīre bhāṣati vācāṃ
turagarājā
601ǀǀ
"ko gaṃsati vo pāraṃ samudrasya lavaṇatoyasya? ǀ
kaṃ svastinā nayāmi
602kasya mama ridhyatu vacanaṃ?" ǀ
taṃ vayam upemi
603śaraṇaṃ so neṣyati svastinā pāraṃ” ǀǀ
604tasya te vacanaṃ śrutvā sārthavāhasya vāṇijā ǀ samagrā sahitā sarve agamā
605uttarāṃ diśaṃ ǀǀ
606te gamya nâtidūraṃ paśyanti ..
607vāṇijā turagarājāṃ
608ǀ
593 One short syllable needs to be supplied here in order to improve the metre.
594 Sa Na tāṃ sarvaṃ; Se tā sarvā.
595 “They called all of them a group of rākṣasīs”.
596 This is pāda a of Āryā.
176 Na Se eva.
177 Se bhuṃjitvā (≠ mss.); see MW s.v. √car “eat, consume (with acc.), graze”.
178 Sa gheṣeti (s.e.); corr. Na.
179 Se omits sarve.
180 Sa Na kehi; corr. Se.
181 Se dṛṣṭo.
597 Sa Na ºhṛdayo; Se ºhṛdayaṃ.
598 Lacuna; probably we should read the same as the verse found earlier in this chapter: asipaṭṭadharâhṛdayā rākṣasīyo mānuṣīrūpā, which fits pāda b of Āryā (⏑ ⏑ − ǀ ⏑ ⏑ − ǀ ⏑ ⏑ − ǀ − ⏑ ⏑ ǀ − − ǀ ⏑ ǀ − − ǀ −); read rākṣasiyo for rākṣasīyo (m.c.).
599 Se rākṣasinagarottare bhāge.
600 This is probably pāda a of Āryā (… −⏑⏑ ǀ ⏑⏑− ǀ ⏑−⏑ ǀ −−ǀ −), not pāda b as Senart wrote; cf. with the parallel reading found further in this chapter: sthito sāgarasya tīre rākṣasīnagarasya uttare bhāge ǀ unnāmita-uttamāṃgo bhāṣati vācāṃ turagarājā.
601 Se em. vācāṃ imāṃ turagarājā (≠ mss.), and wrote it as pāda a.
602 Sa nasāmi (s.e.); corr. Na.
140
grīvam unnāmetvā
“ko pāragāmî?” ti ghoṣanto.
te dāni sarve pañca vāṇijakaśatā kṛtāñjalipuṭā taṃ Keśim aśvarājam upasaṃkrāntā “mahākāruṇika tava śaraṇāgatā sma vayaṃ,
pāragāmiṃ gato
182asmākaṃ tārehi”.
so dāni aśvarājā teṣāṃ vāṇijakānāṃ samanuśāsati
“yaṃ velaṃ ahaṃ te ito rākṣasīdvīpāto yuṣmākaṃ
183gṛhītvā trikkhuttaṃ
184hiṣītvā khagapathena kramiṣyaṃ
185.
tato rākṣasīyo ye yuṣmākaṃ bhavati dārakā vā dārikā vā, tāni ādāya āgamiṣyanti.
bahūni karuṇakaruṇāni ca pralapiṣyanti "mā āryaputra
186paravacanenâsmākaṃ
parityajatha. mā ca imāni dārakadārikāni parityajatha
187. mā ca imaṃ ramaṇīyaṃ ratanadvīpaṃ bahuratanam anantaraṃ parityajatha”. tato yuṣmābhiḥ teṣāṃ rākṣasīnāṃ vacanaṃ
nâbhiśraddadhitavyaṃ.
sthitaṃ sāgarasya tīre
609rākṣasīnagarasya
610uttare
611bhāge ǀ
612unnāmita-uttamāṃgo bhāṣati vācāṃ turagarājā ǀǀ
“ko gaṃsati vo pāraṃ samudrasya lavaṇatoyasya?” ǀ
kaṃ svastinā nayāmi kasya mama ridhyatu vacanaṃ?” ǀǀ
613tasya te vacanaṃ śrutvā hayarājasya
614vāṇijā ǀ aṃjaliṃ pragrahetvāna idaṃ vacanam abravīt ǀǀ
“śaraṇaṃ te prapadyāma sarvaṃ loke hitāvaha ǀ
asmākaṃ nehi .. pāraṃ asmākaṃ ridhyatu vacanaṃ” ǀǀ
615teṣāṃ ca
616turagarājā
617.. .. .. .. .. .. .. .. ǀ .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ǀǀ
“idānīṃ .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ǀ .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ǀǀ
618dārakāṃ
619..
620grahetvāna .. .. .. .. .. .. .. .. ǀ karuṇaṃ
621pralapiṣyanti
622.. .. .. .. .. .. .. .. ǀǀ .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ǀ
623taṃ
624vo manasi kartavyaṃ .. .. .. .. .. .. .. ..” ǀǀ
603 Sing. for pl.; cf. BHSG §§ 25.4, 25.10; Se upema.
604 The metre is Āryā; in pāda a we should read mahāsamudrasya for samudrasya (m.c.).
605 Se agamu. For the 3. pl. aor. agamā, cf. BHSG § 32.112.
606 The metre is Śloka.
607 One short syllable needs to be supplied here in order to make Āryā; read e.g., ca / va; Se paśyanti taṃ vāṇijā (unmetr.).
608 Na Se ºrājaṃ; acc. sg. rājāṃ, not in BHSG, but we come across it a few times in Sa, e.g. 268r4; 268v3 rājāṃ Kuśaṃ.
182 Sa Na gatā (s.e.); corr. Se.
183 Sa Na asmākaṃ (w.r.); corr. Se.
184 “thrice”; Se triṣkṛtyaṃ; see BHSD s.v. kṛtvā1; cf. Sa 411v2: trikkhutto garjjitvā purastimāyāṃ diśāyāṃm antarahāyati; cf. Jā II 129: janapadaṃ gantukāmā atthi, janapadaṃ gantukāmā atthîti tikkhattuṃ karuṇāya paribhāvitaṃ mānusivācaṃ bhāsati.
185 Se prakramiṣyaṃ.
186 Se ºputrā; for the voc. pl. -a, cf. BHSG § 8.87; Abhis III § 6.27.
187 Se omits mā ca imāni dārakadārikāni parityajyatha (≠ mss.).
141
yo ca teṣāṃ vacanaṃ abhiśraddadhiṣyati,
sāpekṣo bhaviṣyati "eṣā me bhāryā, eṣo me putro, eṣo
188me dhītā" ti, bhūyo rākṣasīnāṃ vaśam āgatā bhaviṣyanti, mama pṛṣṭhato dharaṇyāṃ prapatiṣyanti.
ye ca
189teṣāṃ rākṣasīnāṃ vacanaṃ
nâbhiśraddadhiṣyanti "na me bhāryā, na me eṣo putro, na me eṣā dhītā" ti, ye ca
nirapekṣā bhaviṣyanti, te bālam apiśliṣṭā me svastinā Jaṃbūdvīpaṃ gamiṣyanti”.
yadi yuṣmākam evam asyā
625"mamêṣa
626bhāryā mam(’) eṣa putro vo ǀ
mama .. ..
627dhītaro vo" avaśāvaśam eṣyatha ..
628bhūyo ǀǀ
629atha yuṣmākam evam asyā
630"na m(’) eṣa bhāryā na m(’) eṣa putra
631vo ǀ
na mam(’)
632eṣa dhītaro vo
633" tato taṃ gaṃsyatha
634svastinā pāraṃ” ǀǀ
635evaṃ samanuśāsitvā vāṇijānāṃ hayottamo ǀ anukampayā kāruṇiko idaṃ vacanam abravīt ǀǀ
636
609 Sa Na rājasya dhītaro, but this reading is inexplicable here and does not make sense; corr. Se; cf. with the reading found earlier in this chapter: sthito sāgarasya tīre rākṣasīnagarasya uttare bhāge ǀ unnāmita-uttamāṃgo bhāṣati vācāṃ turagarājā.
610 Se rākṣasiº.
611 Se em. rākṣasinagarottare.
612 This is probably pāda a of Āryā, not pāda b as Senart wrote; ⏑⏑− ǀ ⏑−⏑ ǀ −− ǀ −⏑⏑ ǀ ⏑⏑− ǀ ⏑−⏑ ǀ −−ǀ −; read sthita for sthitaṃ (m.c.) and rākṣasiº for rākṣasīº (m.c.).
613 In pāda a we should read mahāsamudrasya for samudrasya (m.c.); pāda b is unmetrical.
614 Sa yarājasya (lip.); corr. Na.
615 Unmetr.; the metre could be improved by reading asmākaṃ nehi <ca / va> pāraṃ (sa-Vipulā) (’)smākaṃ vacana ridhyatu (?).
616 The mss. nāma ca (?); Se em. āha ca (≠ mss.).
617 Se turaṃgaº.
618 This part is very corrupt; at least two verses might have dropped out.
619 Se em. bālāgraṃ.
620 If this is indeed pāda a of Śloka, one syllable needs to be supplied here.
621 Se tūrṇaṃ.
622 “They (= rākṣasīs) will be lamenting pitifully”; the mss. prapalāyiṣyanti (met.); Sa Na prapalāyiṣyanti (s.e.);
Se em. tūrṇaṃ prapalāyiṣyaṃ, J. III 91: “I shall be flying away at great speed”; cf. with the reading in prose:
bahūni karuṇakaruṇāni ca pralapiṣyanti.
623 Lacuna; the missing part are the words spoken by the lamenting rākṣasīs, similar to the following ones in the prose version of the story: mā āryaputra paravacanenâsmākaṃ parityajatha. mā ca imāni dārakadārikāni parityajatha. mā ca imaṃ ramaṇīyaṃ ratanadvīpaṃ bahuratanam anantaraṃ parityajatha.
624 Se etaṃ.
188 Masc. for fem.; Se eṣā.
189 Sa Na na (s.e.); corr. Se.
625 Se asyāt.
626 Se mamaỿṣa.
627 Two syllables − ⏑ need to be supplied here in order to make Āryā; Se mamaỿṣa dhītaro (unmetr.).
628 One short syllable needs to be supplied here in order to improve the metre, e.g. va.
629 The metre is Āryā; in pāda a the word evaṃ is metrically redundant; read yuṣmākaṃ āsyā (m.c.).
630 Se asyāt; for the 3. sg. opt. asyā, cf. BHSG §§ 29.40, 29.41.
631 Se na mamaỿṣa bhāryā na mamaỿṣa putro vā (unmetr.).
632 Sa mām; corr. Na.
633 Se vā.
634 Se gaṃsatha.
635 The metre is Āryā; in pāda a the word evaṃ is metrically redundant; we should read yuṣmākaṃ āsyā and putro for putra (m.c.); in pāda b the word tato is metrically redundant; Se omits it.
636 The metre is Śloka; in pāda c two short syllables a-nu- are contracted into one long syllable (m.c.).
142
evaṃ bhikṣavaḥ sa Keśī aśvarājā teṣāṃ
sarveṣāṃ vāṇijakaśatānāṃ samanuśāsitvā tṛkkhutto
190hīṣitvā sarvaṃ
vāṇijakagaṇaṃ
191ādāya khagapathena krānto
192. tā rākṣasīyo tasya Keśisya aśvarājasya hīṣaṇaśabdaṃ śrutvā
svakasvakāni dārakadārikāni ādāya āgatā
“mā āryaputrā paravacanena asmākaṃ parityajatha. mā ca svakāni putradhītāni parityajatha
193. mā ca imaṃ ramaṇīyaṃ ratanadvīpaṃ bahuratanaṃ anantaratanaṃ
“ehi māriṣa bhadraṃ vo vāṇijā bhadram astu vo ǀ
ahaṃ vôttārayiṣyāmi dāruṇād bhayabhairavāt ǀǀ so vāṇijāṃ grahetvā prakrānto medinīyaṃ khagapathena ǀ
ākāśe nirālambe marupakṣavihaṅgavāyupathe ǀǀ
637devagaṇā dānavagaṇā bhujaṅgamā
638yakṣarākṣasā bhavane ǀ
vastrāṇi bhrāmayensu
639“sādhu sādhu mahāsatva ǀǀ
640niḥsaṃśayaṃ bhaviṣyasi śāstā nacireṇa lokapradyoto ǀ
tāreṣyasi ..
641jagad idaṃ jarāmaraṇasāgarāt pāraṃ” ǀǀ
642yeṣāṃ ca tatra
643āsi “mam(’) eṣa
644bhāryā mam(’) eṣa putro vā ǀ
mam(ʼ) eṣa
645dhītaro
646vā” te hayapṛṣṭhād bhrāntāḥ mahim aninditāḥ
647ǀǀ
648yeṣāñ ca tatra āsi “na m(’) eṣā bhāryā na m(’) eṣa
649putro vā ǀ
na m(’) eṣa
650dhītaro vā” ..
651svastinā pāram uttīrṇā ǀǀ
652.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ǀ
evam eva iha .. .. Jaṃbūdvīpe samāgatā ǀǀ
653
190 “thrice”; Sa tṛkkhuttā (s.e.); Na tṛṣkhutto? (blurred); Se triṣkṛtvo. Cf. Abhis III 279 trikkhatto; Pā tikhattuṃ;
AMg ti-khutto; see also Pischel § 451.
191 Se vāṇijagaṇaṃ.
192 Sa kānto; Na prakānto; Se prakrānto.
193 Se omits mā ca svakāni putradhītāni parityajatha.
143
parityajatha”.
ye khalu bhikṣavas
194teṣāṃ vaṇijānāṃ rākṣasīnāṃ mūle sāpekṣā abhūnsuḥ, te dāni pṛṣṭhato mahiṃ patitā.
ye nirapekṣā abhūnsuḥ, te svastinā rākṣasīdvīpāto Jaṃbūdvīpam anuprāptā.
syāt khalu puna
195bhikṣavaḥ yuṣmākam evam asyād anyaḥ sa tena kālena tena samayena Keśī aśvarājā abhūṣi. naỿtad evaṃ draṣṭavyaṃ. tat kasya hetoḥ? ahaṃ sa bhikṣavaḥ tena kālena tena samayena Keśī aśvarājā abhūṣi. syāt khalu puna
196bhikṣavo yuṣmākam evam asyād
197anyaḥ sa tena kālena tena samayena pañca vāṇijakaśatā abhūṣi. na khalv etad evaṃ draṣṭavyaṃ. tat kasya heto
198? ete te bhikṣavas tena kālena tena samayena
ŚāriputraMaudgalyāyana-pramukhāni pañca bhikṣuśatāni
199tena kālena tena samayena
ye naỿva śraddadhiṣyanti vacanaṃ dharmarājino ǀ
vyasanaṃ te nigaṃsyanti rākṣasīhi va vāṇijā ǀǀ
654ye ca puna
655śraddadhiṣyanti vacanaṃ dharmarājino ǀ
svastinā ..
656gamiṣyanti Vālāhenêva
657vāṇijā ǀǀ
658659
pūrvenivāsaṃ bhagavāṃ pūrvejātim anusmaran ǀ
jātakam idam ākhyāsi śāstā bhikṣūṇa santike
660ǀǀ
661te .. skandhāḥ te dhātavaḥ <tāni āyatanāni ca>
662ǀ
663ātmanam adhikṛtya bhagavāṃ etam
664arthan
665vyākare ǀǀ
666anavarāgrasmi
667saṃsāre yatra me uṣitaṃ purā ǀ
668Vālāho (’)haṃ .. ..
669āsī muñjakeśo hayottamo ǀ
vāṇijānāṃ śatā paṃca āsi Saṃjayino
670tadā ǀǀ
637 The metre is Āryā; in pāda a we should read medinīṃ for medinīyaṃ (m.c.); ina pāda b read ākāśĕ (m.c.).
638 Se em. bhujagagaṇā (unmetr.). Cf. MW s.v. bhujaṃgama “a serpent-demon”.
639 Se bhrāmayensuḥ.
640 The metre is Āryā; in pāda a read devagaṇă; in pāda b we should read ºensuḥ for ºensu (m.c.).
641 One short syllable needs to be supplied here in order to make Āryā, e.g. ca.
642 The metre is Āryā; in pāda a we should read lokapajjoto for ºpradyoto (m.c.).
643 Sa Na na hya (s.e.); Se evam (unmetr.); cf. with the reading in the next verse: yeṣāñ ca tatra āsi.
644 Se mamaỿṣa.
645 Se omits these two words (≠ mss.).
646 Se dhītā.
647 “faultless”; so read all the mss.; Se em. mahiṃ abhito nuditāḥ (≠ mss.); cf. with the parallel reading in prose:
te dāni pṛṣṭhato mahiṃ patitā.
648 The meter is Āryā; in pāda a read āsī for āsi (m.s.); pāda b is unmetr.; the metre could be improved by reading mama eṣa dhītaro vā te hayapṛṣṭhād mahiṃ patitāḥ, but such emendation, though semantically correct, is too far-fetched and goes against the reading in the mss.
649 Na Se mamaỿṣa (unmetr.).
650 Na Se mamaỿṣa.
651 One short syllable needs to be supplied in order to make Āryā.
652 In pāda a we should read āsī for āsi (m.c.); in pāda b read na mam(ʼ) eṣa and sotthinā for svastinā (m.c.).
653 The metre is Śloka; pādas a and b are missing, while pāda c is incomplete.
194 Sa bhivas (lip.); corr. Na.
195 Na Se punar.
196 Na punar; Se punaḥ.
197 Sa asyasyād (ditt.).
198 Na Se hetoḥ.
199 Se is lacking śāriputramaudgalyāyanapramukhāni pañca bhikṣuśatāni tena kālena tena samayena.
144
pañca vāṇijakaśatā abhūṣi
200. tadâpi ete
mayā dāruṇāto rākṣasīdīpāto
201uddharitvā kṣemena mahāsamudraṃ tārayitvā
Jaṃbūdvīpe pratiṣṭhāpitā. etarahiṃ pi ete mayā dāruṇeṣu dṛṣṭīgateṣu vivartayitvā
202anavarāgrāto
jātījarāmaraṇasansāragahanakāntārāto tāritā.
evam idam aparimita bahuduḥkha uccanīcacaritam idaṃ purāṇaṃ ǀ vigatajvaro vigatabhayo aśoko
svajātakaṃ bhāṣati bhikṣusaṃghamadhye ǀǀ
671Bibliography
Anālayo, Bhikkhu, “Canonical Jātaka Tales in Comparative Perspective – The Evolution of Tales of the Buddha’s Past Lives”, Fuyan Buddhist Studies, No. 7, pp. 75-100.
Bhattacharya, B., “The Vedic dṛti as skin float: AVP 2.19” in: Journal of Royal Asiatic Society of Great Britain and Ireland, vol. 18, no. 3, 2008, pp. 311-326.
Bollée, Willem B., The Story of Paesi (Paesi-kahāṇayam): Soul and Body in Ancient India: A Dialogue on Materialism, Text, Translation, Notes and Glossary, Wiesbaden 2002:
Harrassowitz (Beiträge zur Kenntnis südasiatischer Sprachen und Literaturen 8).
Chopra, Tilak Raj, The Kuśa-jātaka. A Critical and Comparative Study, Alt- und Neu Indische Studien herausgegeben vom Seminar für Kultur und Geschichte Indiens an der Universität Hamburg, 1966.
Cowell, Edward Byles, The Jātaka or Stories of the Buddha’s Former Births, tr. from the Pāli by various hands; under the editorship of Professor E. B. Cowell, Cambridge 1895-1907: The Cambridge University Press, 6 vols.; London 1957: The Pali Text Society.
654 Cf. Jā II 130: ye na kāhanti ovādaṃ narā Buddhena desitaṃ ǀ vyasanan te gamissanti rakkhasīhi va vāṇijā.
655 Se ye tu punaḥ.
656 One syllable is missing in Sa; Na Se te; alternatively, we may read svasti pāraṃ gamiṣyanti (cf. Jā II 130 sotthiṃ pāraṃ gamissanti).
657 Se ºena iva (unmetr.).
658 In pāda a the word ca is metrically redundant; in pāda d the metre can be improved by reading vālāhena va vāṇijā; pāda b corresponds to that in Jā II 130: ye ca kāhanti ovādaṃ narā Buddhena desitaṃ ǀ sotthiṃ pāraṃ gamissanti vālāhenêva vāṇijā.
659 The following samodhāna-verses are found also in Sa 141r, 174r, 189r, 276r, 375r.
660 Se bhikṣūṇam antike.
661 Pāda a is bha-Vipulā.
662 In the mss. the words tāni āyatanāni ca are missing; Senart supplied them; cf. with the parallel verses found in Sa 141r, 174r, 189r, 276r, 375r.
663 One syllable is missing in pāda a; read te ca skandhāḥ or with Se te ca dhātavaḥ.
664 Sa Na etaṃ bhagavāṃ etam; corr. Se.
665 Sa Na arthan tu.
666 This line is unmetr.; the metre can be improved by reading ātmanaṃ ca adhikṛtya etam arthaṃ viyākare; in pāda d the word bhagavāṃ is metrically redundant.
667 Se anavarāgrasmiṃ (unmetr.); for the loc. sg. masc. -asmi, cf. BHSG § 8.63; Abhis III § 6.22; in ms. Sa, see Marciniak 2014: 177.
668 In pāda a two short syllables a-na- are contracted into one long syllable (m.c.).
669 Two syllables are missing, preferably ⏑ − (Śloka Pathyā); read with Se tadā.
670 Sa Na saṃjayinā; corr. Se.
200 Sa abhūṃṣi; corr. Na.
201 Se ºdvīpāto.
202 Se nivartayitvā.
671 The meter is Triṣṭubh-Jagatī; in pāda a we should read evaṃ idaṃ aparimitaṃ (m.c.), and assume contraction of two short syllables a-pa- into one long syllable; pāda b is unmetr.; perhaps we should read uccaṃ ca nīcaṃ caritaṃ purānaṃ, cf. Chopra 1966: 151-152 ucc[āva]caṃ caritam [idaṃ] purāṇaṃ; pāda c is also unmetr.; in pāda d read bhikṣusaṃghe for bhikṣusaṃghamadhye (m.c.).
145
Das, Rahul Peter, Das Wissen von der Lebensspanne der Bäume: Surapālas Vṛkṣāyurveda, kritisch editiert, übersetzt und kommentiert, Stuttgart 1988: Franz Steiner Verlag (Alt- und Neu-Indische Studien, 34).
Dutoit, Julius, Jātakam: Das Buch der Erzählungen aus früheren Existenzen Buddhas, 6 Bände, Leipzig, 1908-1914.
Fausbøll, V., The Jātaka, together with its Commentary. Vol. V. Published for the Pali Text Society, Luzac and Company, Ltd. London 1963.
Handurukande, Ratna, Maṇicūḍāvadāna: being a translation and edition and Lokānanda: a transliteration and synopsis, London 1967: Luzac (Sacred Books of the Buddhists, vol. 24).
Hinüber, Oskar von, Das ältere Mittleindisch im Überblick, Verlag der Österreichischen Akademie der Wissenschaften, Wien 2001.
Jacobi, Hermann, Ausgewählte Erzählungen in Mâhârâshṭrî: Zur Einführung in das Studium des Prâkṛit, Grammatik, Text, Wörterbuch, Leipig: 1886, Hirzel; repr.: Darmstadt 1967:
Wissenschaftliche Buchgesellschaft.
Karashima, Seishi, “Some features of the language of the Kāśyapaparivarta”, in: Annual Report of the International Research Institute for Advanced Buddhology, Soka University, Tokyo 2002, pp.
43-66.
Karashima, Seishi, “Fragments of a Manuscript of the Prātimokṣasūtra of the Mahāsāṃghika-(Lokottara)vādins (1)” in: Annual Report of the International Research Institute for Advanced Buddhology, Soka University, vol. XI (2008), pp. 71-90 + 25 plates.
Karashima, Seishi, “Manuscript Fragments of the Prātimokṣasūtra of the Mahāsāṃghika(-Lokottaravādin)s (2)”, Annual Report of the International Research Institute for Advanced Buddhology, Soka University, Tokyo 2013, pp. 47-90.
Leumann, Ernst, Das Aupapâtika Sûtra, erstes Upânga der Jaina: Einleitung mit Inhaltsangabe, Text, Anmerkungen und Glossar, Leipzig 1882: Druck Von G. Kreysing.
Lienhard, Siegfried, Die Abenteuer des Kaufmanns Siṃhala: Eine nepalische Bilderrolle aus der Sammlung des Museums für Indische Kunst Berlin, Berlin: Museum für Indische Kunst 1985.
Lienhard, Siegfried, “Valāhassajātaka und Telapattaka”, in: Makaranda (Madhukar Anant Mahendralala Festschrift). Ed. M. A. Dhgaky and J. B. Shah. Ahmedabad 2000, pp. 219-225.
Lienhard, Siegfried, “A Jaina Version of the Siṃhālavadāna”, in: Jainism and Early Buddhism, Fremont, California 2003, pp. 505-509.
Marciniak, Katarzyna, Studia nad Mahāvastu, sanskryckim tekstem buddyjskiej szkoły mahasanghików-lokottarawadinów. Research Centre of Buddhist Studies, Warsaw 2014.
Marciniak, Katarzyna, “Padumāvatī-jātaka attested in the Manuscript Sa of the Mahāvastu”, Annual Report of the International Research Institute for Advanced Buddhology, Soka University, Tokyo 2017, pp. 67-103.
Masefield, Peter, Eludication of the intrinsic meaning: so named the commentary on the Vimāna stories (Paramattha-dīpanī nāma Vimānavatthu-aṭṭhakathā); translated by Peter Masefield;
assisted by N.A. Jayawickrama; Lancaster: Pali Text Society, 2007.
Norman, Kenneth Roy, Collected Papers, vol. I, The Pali Text Society, Oxford 1990.
Norman, Kenneth Roy, Collected Papers, vol. III, The Pali Text Society, Oxford 1992.
Oberlies, Thomas, Studien, Glossar ausgewählter Wörter zu E. Leumanns ,,Die Āvaśyaka-Erzählungen“, Stuttgart 1993: F. Steiner (Alt- und Neu-Indische Studien 45, 2).
Oberlies, Thomas, Pāli. A Grammar of the Language of the Theravāda Tipiṭaka. Walter de Gruyter, Berlin, New York 2001.
Oguibénine, Boris, Initiation pratique à l’étude du sanskrit bouddhique, Paris 1996: Picard (Collection Connaissance des Langues).
Yuyama, Akira, The Mahāvastu-Avadāna in Old Palm-Leaf and Paper Manuscripts. 2 vols., Tokyo:
The Centre for East Asian Cultural Studies for Unesco 2001.
Symbols and abbreviations used in footnotes
° = except for letters, following or preceding the sign, the word is the same as the preceding one
≠ mss. = Senart’s readings that do not agree with the readings of the manauscripts that he consulted (Mss. A, B, C, L, M, N).
Abhis = Die Abhisamācārikā Dharmāḥ: Verhaltensregeln für buddhistische Mönche der Mahāsāṃghika-Lokottaravādins, herausgegeben, mit der chinesischen Parallelversion verglichen, übersetzt und kommentiert von Seishi Karashima, unter Mitwirkung von Oskar von Hinüber, Tokyo 2012: International Research Institute for Advanced Buddhology, Soka University (Bibliotheca Philologica et Philosophica Buddhica XIII), 3 vols.