• 検索結果がありません。

18.03 tyājyaṁ doṣavad ity eke karma prāhur manīṣiṇaḥ yajñadānatapaḥkarma na tyājyam iti cāpare tyājyam doṣa-vat iti eke karma pra-ahuḥ manīṣiṇaḥ -a( t

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

シェア "18.03 tyājyaṁ doṣavad ity eke karma prāhur manīṣiṇaḥ yajñadānatapaḥkarma na tyājyam iti cāpare tyājyam doṣa-vat iti eke karma pra-ahuḥ manīṣiṇaḥ -a( t"

Copied!
27
0
0

読み込み中.... (全文を見る)

全文

(1)

1/27

ch.18. atha aṣṭādaśo 'dhyāyaḥ. (mokṣa-saṃ-nyāsa-yogaḥ)

then 18th. chapter liberation abandonment yoga √muc_des.

18.01 arjuna uvāca

saṁnyāsasya mahābāho tattvam icchāmi veditum

tyāgasya ca hṛṣīkeśa pṛthak keśiniṣūdana

arjuna uvāca

(略)

saṁ-nyāsasya mahā-bāh

aḥ t

at-tvam icchāmi veditum

-a(m.) -a(m.) -a(n.) √iS √vid sg.gen. sg.voc. sg.acc. 1sg.pres. _inf. abandoning クリシュナ truth desire know

ni-√as

tyāgasya ca hṛṣīkeśa pṛthak keśi-niṣūdana

-a(m.) -a(m.) ind. -a(m.) sg.gen. sg.voc. sg.voc.

leaving クリシュナ one by one クリシュナ √tyaj

アルジュナが言いました.

『クリシュナよ! 私は、《捨去ること》と《離れること》の真実について それぞれ知りたいのです.』

18.02 śrībhagavān uvāca

kāmyānāṁ karmaṇāṁ nyāsaṁ saṁnyāsaṁ kavayo viduḥ

sarvakarmaphalatyāgaṁ prāhus tyāgaṁ vicakṣaṇāḥ

śrībhagavān uvāca

(略)

kāmyānā

m k

armaṇāṁ nyāsa

m s

aṁ-nyāsa

m k

avay

aḥ v

iduḥ

-a(√kam_grd.) -man(n.) -a(m.) -a(m.) -i(m.) √vid (cl.2)

pl.gen. 〃 sg.acc. sg.acc. pl.nom. 3pl.pf.*

desireble action abandoning 〃 wise know √kR ni-√as √kav_describe

sarva-karma-phala-tyāga

m p

ra-ahu

t

yāga

m v

i-cakṣaṇāḥ

-a(a.) -man(n.) -a(n.) -a(m.) -√ah -a(m.) -a(m.) sg.acc. 3pl.pf. sg.acc. pl.nom. all action fruit leave announce leaving clever √kR √phal √tyaj -√cakS_see/observe

クリシュナが言いました.

『諸々の愛欲からくる行為を捨て去ることが《捨去ること》であると詩仙たちは知っている.

あらゆる行為の成果を離れていることを、賢人たちは《離れること》であると言う. --

*√vid の重字を伴わない pf.は 現在の意味(Tp155)

(2)

18.03 tyājyaṁ doṣavad ity eke karma prāhur manīṣiṇaḥ

yajñadānatapaḥkarma na tyājyam iti cāpare

tyājya

m d

oṣa-va

t i

t

i e

ke karma pr

a-a

hu

ḥ m

anīṣiṇaḥ

-a(√tyaj_grd.) –vat(√duS) ind. num. -man(n.) pra-√ah -in(m.) sg.nom. 〃 pl.nom. sg.nom. 3pl.pf. pl.nom. to be abandoned sinful thus some action announce thoughtful √kR √man

yajña-dāna-tapaḥ-karma na tyājyam iti ca-apare

-a(m.) -a(n.) -as(n.) -man(n.) -a(√tyaj_grd.) ind. -a(m.)

sg.nom. 〃 pl.nom sacrifice charity austerity action not abandon thus other √yaj √dA √tap √kR

-- ある思慮深い人々は、《行為には欠点があるので、捨てるべきである》と言い、

また他の人々は、《祭祀・施与・苦行の行為は、捨てるべきでない》と言う. --

18.04 niścayaṁ śṛṇu me tatra tyāge bharatasattama

tyāgo hi puruṣavyāghra trividhaḥ saṁprakīrtitaḥ

niś-caya

m ś

ṛṇu me tatra tyāge bharata-sat-tama

-a(-√ci_grd.) √zru aham ind. -a(m.) -a(m.) sg.acc. 2sg.ipv. .acc. sg.loc. sg.voc. decide listen me there abandon Bharata the best √tyaj アルジュナ

tyāg

aḥ h

i puruṣa-vyāghra tri-vidhaḥ saṁ-prakīrtitaḥ

-a(m.) -a(m.) ) num. num.–-a(m.) -a(-√kIrt_pp.) sg.nom. sg.voc. sg.nom. sg.nom. abandon just man tiger 3 form mentioned

√tyaj アルジュナ -√dhA

-- アルジュナよ! 《離れること》についての私の結論を聴きなさい. アルジュナよ! 実に、《離れること》には、3種あると言われる.

--18.05 yajñadānatapaḥkarma na tyājyaṁ kāryam eva tat

yajño dānaṁ tapaś caiva pāvanāni manīṣiṇām

yajña-dāna-tapaḥ-karma na tyājya

m k

āryam eva tat

-a(m.) -a(n.) -as(n.) -man(n.) -a(√tyaj_grd.) -a(√kR_grd.) ind. tad

sg.nom. 〃 〃 sg.nom.

sacrifice charity penance action not abandon action justthat √yaj √dA √tap √kR

yajñ

aḥ d

āna

m t

apa

ḥ ca-e

va pāvanāni manīṣiṇām

-a(m.) -a(n.) -as(n.) ind. -a(a.) -in(m.) sg.nom. 〃 〃 pl.nom. pl.gen. sacrifice charity penance just purifying thoughtful √yaj √dA √tap √pU √man

-- 祭祀・布施・苦行の行為は、捨てるべきではなく、それは実に行われるべきである. 祭祀・布施および苦行は、実に、思慮深い人々の清めの方法である. --

(3)

3/27

18.06 etāny api tu karmāṇi saṅgaṁ tyaktvā phalāni ca

kartavyānīti me pārtha niścitaṁ matam uttamam

etān

i a

pi tu karmāṇi saṅga

m t

yaktvā phalāni ca

etad -man(n.) -a(m.) √tyaj -a(n.) pl.nom. 〃 pl.acc. _abs. pl.acc. also but action clinging abandom fruit √kR -√gam √phal

kartavyān

i i

ti me pārtha niścita

m m

atam uttamam

-a(√kR_grd.) ind. aham -a(m.) -a(a.) -a(√man_pp.) -a(a.) pl.nom. sg.gen. sg.voc. sg.nom. 〃 〃 do thusmy アルジュナ decided opinion best -√ci

-- しかしまた、これらの行為は、こだわりと成果を捨てて行われるべきである・・と、 アルジュナよ! これが私の最高の考え方である. --

18.07 niyatasya tu saṁnyāsaḥ karmaṇo nopapadyate

mohāt tasya parityāgas tāmasaḥ parikīrtitaḥ

ni-yatasya tu saṁ-nyāsaḥ karmaṇ

aḥ na-u

pa-padyate

-a(-√yam_pp.) ind.

-a(m.) -man(n.) -√pad sg.gen. sg.nom. sg.gen. 3sg.pres. obligation but abandonment action not possible

ni-√as √kR

mohāt tasya pari-tyāga

ḥ t

āmasaḥ pari-kīrtitaḥ

-a(m.) tad -a(m.) -a(m.) -a(-√kIrt_pp.) sg.abl. sg.gen. sg.nom. 〃 〃 perplexity abandonment Tamas mentioned

√muh -√tyaj

-- しかし、《為すべき行為》を《捨去ること》は、ありえない. 迷いから、それを《捨去ること》は、暗質であると言われる. --

18.08 duḥkham ity eva yat karma kāyakleśabhayāt tyajet

sa kṛtvā rājasaṁ tyāgaṁ naiva tyāgaphalaṁ labhet

duḥkham it

i e

va yat karma kāya-kleśa-bhayāt tyajet

-a(n.) ind. yad -man(n.) -a(m.) -a(m.) -a(n.) √tyaj sg.nom. sg.nom. sg.acc. sg.abl. 3sg.opt. pain just action body pain fear abandon

√kR √kliz

sa

ḥ k

ṛtvā rājasa

m t

yāga

m na-e

va tyāga-phala

m l

abhet

tad √tkR -a(a.) -a(m.) ind. -a(m.) -a(n.) √labh sg.nom. _abs. sg.nom. 〃 sg.acc. 3sg.opt. he do Rajas abandoning not just abandom fruit take

√tyaj √tyaj √phal

-- これは苦であると、肉体の苦痛を恐れて、行為を捨去ろうとする人・・・ 彼は、激質的に捨てているので、実に《捨去る》成果は得られない. --

(4)

18.09 kāryam ity eva yat karma niyataṁ kriyate ’rjuna

saṅgaṁ tyaktvā phalaṁ caiva sa tyāgaḥ sāttviko mataḥ

kāryam it

i e

va yat karma ni-yata

m k

riyat

e a

rjuna

-a(√kR_grd.) ind. ind. yad -man(n.) -a(-√yam_pp.) √kR_pass. -a(m.) sg.nom. sg.nom. 〃 〃 3sg.pres. sg.voc.

do thusjust action restrict do アルジュナ √kR

saṅga

m t

yaktvā phala

m ca-e

va sa

ḥ t

yāgaḥ sāttvik

aḥ m

ataḥ

-a(m.) √tyaj -a(n.) ind. tad -a(m.) -a(m.) -a(√man_pp.)

sg.acc. _abs. sg.acc. sg.nom. 〃 〃 〃 clinging abandon fruit just he abandoning Sattva think

-√gam √phal √tyaj

-- アルジュナよ! 《これは為すべきことである》・・と、こだわりと成果を捨てつつ 決められた行為がなされるとき・・彼は実に純質的に捨てていると考えられる. --

18.10 na dveṣṭy akuśalaṁ karma kuśale nānuṣajjate

tyāgī sattvasamāviṣṭo medhāvī chinnasaṁśayaḥ

na dveṣṭ

i a

-kuśala

m k

arma kuśale n

a-a

nu-ṣajjate

√dviS -a(n.) -man(n.) -a(a.) -√saJj

3sg.pres. sg.acc. 〃 sg.loc. 3sg.pres. not hate not conversant action conversant not cling skilful √kR skilful

tyāgī sat-tva-sam-ā-viṣṭ

aḥ m

edhā-vī chinna-saṁ-śayaḥ

-in(m.) -a(n.) -a(m.) -in(m.) -a(√chid_pp.) -a(m.)

sg.nom. 〃 〃

giving up Sattva filled with learned cut doubt

√tyaj -√viS -√zI_uncertain

-- 純質に満ち、学があり、疑いを断ち切って・・捨て去った人は、 精通していない行為も厭わず、精通している行為にこだわらない. --

18.11 na hi dehabhṛtā śakyaṁ tyaktuṁ karmāṇy aśeṣataḥ

yas tu karmaphalatyāgī sa tyāgīty abhidhīyate

na hi deha-bhṛtā

śakya

m t

yaktu

m k

armāṇ

i a

-śeṣataḥ

-a(m.) -Rt(a.) -a(√zak_grd.) √tyaj -man(n.) ind. sg.inst. sg.nom. _inf. pl.acc.

not just body hold capable abandon action entirely √dih √bRh √kR √ziS_remaining Tp90

ya

ḥ t

u karma-phala-tyāgī sa

ḥ t

yāg

ī i

t

i a

bhi-dhīyate

yad -man(n.) -a(n.) -in(m.) tad -in(m.) ind. -√dhA_pass. sg.nom. sg.nom. 〃 3sg.pres. but action fruit abandon he abandon thus tell √kR √phal √tyaj √tyaj

-- 実に、肉体を持つものは、行為を余すことなく捨て去ることは出来ない. しかし、行為の結果を捨て去る人・・彼は、《捨て去る人》であると言われる. --

(5)

5/27

18.12 aniṣṭam iṣṭaṁ miśraṁ ca trividhaṁ karmaṇaḥ phalam

bhavaty atyāgināṁ pretya na tu saṁnyāsināṁ kva cit

an-iṣṭam iṣṭa

m m

iśra

m c

a tri-vi-dha

m k

armaṇaḥ phalam

-a(√iS_pp.) 〃 -a(a.) -a(a.) -man(n.) -a(n.) sg.nom. 〃 〃 sg.nom. sg.gen. sg.nom. not wish wish mingled 3 kind action fruit √miz -√dhA √kR √phal

bhavat

i a-

tyāginā

m p

retya na tu saṁ-nyāsinā

m k

va cit

√bhU -in(m.) pra-√i ind. -in(a.) ind. pro. 3sg.pres. pl.gen. _abs. pl.gen. sg.nom. be not abandon in the not but giving up anywhere √tyaj next world ni-√as

-- 行為の成果は・・望ましくないもの、望ましいもの、その混合・・の3種がある.

捨て去らない人々にとって、それらは来世にあるが、捨て去った人にはどこにもない. --

18.13 pañcaitāni mahābāho kāraṇāni nibodha me

sāṁkhye kṛtānte proktāni siddhaye sarvakarmaṇām

pañc

a-e

tāni mahābāho kāraṇāni ni-bodha me

num. etad -a(m.) -a(n.) -√budh aham pl.acc. sg.voc. pl.acc. 2sg.ipv. sg.dat./gen. 5 this アルジュナ cause know/hear me

√kR

sāṁkhye kṛtānte proktāni siddhaye sarva-karmaṇām

-a(n.) -a(m.) -a(-√vac_pp.) -i(f.) -a(a.) -man(n.) sg.loc. 〃 pl.acc. sg.dat. pl.gen. SAMkhya conclusion told accomplishment all action -√khyA √kR √sidh √kR

-- アルジュナよ! サーンキャ理論において・・全ての行為を達成するために説かれる・・ これら5種の要因を、私から聞いて知りなさい. --

18.14 adhiṣṭhānaṁ tathā kartā karaṇaṁ ca pṛthagvidham

vividhāś ca pṛthakceṣṭā daivaṁ caivātra pañcamam

adhi-ṣṭhāna

m t

athā kartā

ḥ k

araṇa

m c

a pṛtha

k-v

idham

-a(n.) ind. -kartR(m.) -a(a.) ind. -a(n.) sg.nom. sg.nom. sg.nom. sg.nom. standing by as doer doing differently portion -√sthA √kR √kR √pRth_extend

vi-vidhā

ḥ c

a pṛthak-ceṣṭā

ḥ d

aiva

m ca-e

v

a-a

tra pañcamam

-A(f.) ind. -A(f.) -a(a.) ind. -a(a.) pl.nom. pl.nom. sg.nom. sg.nom. of various sorts differently action fate/god just then 5th √pRth √ceSt_move √div_shine

-- すなわち、《拠りどころ(肉体)》と、《行為をする者》と、《行為の諸器官》と、 また、《様々な活動》と、そして 5 番目に《運命》である. --

(6)

18.15 śarīravāṅmanobhir yat karma prārabhate naraḥ

nyāyyaṁ vā viparītaṁ vā pañcaite tasya hetavaḥ

śarīra-vāṅ-manobhi

ḥ y

at karma prā-rabhate naraḥ

-a(n.) -as(n.) yad -man(n.) -√rabh -a(m.) pl.inst. sg.acc. sg.acc. 3sg.pres. sg.nom. body speech and mind. action undertake man

nyāyya

m v

ā vi-parīta

m v

ā pañc

a-e

te tasya hetavaḥ

-a(a.) ind. -a(a.) ind. num. etad tad -a(m.) sg.acc. sg.acc. pl.nom. sg.gen. pl.nom. correct opposite 5 cause

usual

-- 人が、肉体によって、言葉によって、こころによって行為を行うとき、 ・・正しいものであっても、そうでないものであっても・・

これら5つが、その要因である. --

18.16 tatraivaṁ sati kartāram ātmānaṁ kevalaṁ tu yaḥ

paśyaty akṛtabuddhitvān na sa paśyati durmatiḥ

tatr

a-e

va

m s

ati kartāram ātmāna

m k

evala

m t

u yaḥ

ind. ind. -at(√as_pt.) -kartR(m.) -man(n.) -a(m.) ind. yad

sg.loc.abs. sg.acc. sg.acc. sg.acc. sg.nom. there like being doer self only but

paśyat

i a-

kṛta-buddhitvā

t n

a saḥ paśyati durmatiḥ

√paz -a(√kR_pp.) buddhi-tva(n.) tad √paz -i(f.) 3sg.pres. sg.abl. sg.nom. 3sg.pres. sg.nom. see incomplete intellect not he see fool

(Tp219)

-- しかし、こういうことだから、《自我のみが行為者である》・・と見る愚かな人は、 知性が不完全なので、正しく見ていない.--

18.17 yasya nāhaṁkṛto bhāvo buddhir yasya na lipyate

hatvāpi sa imām̐l lokān na hanti na nibadhyate

yasya n

a-a

haṁ-kṛt

aḥ b

hāv

aḥ b

uddhiḥ yasya na lipyate

yad -a(-√kR_pp.) -a(m.) -i (f.) yad √lip_pass. sg.gen. sg.nom. sg.nom. sg.nom. sg.gen. 3sg.pres. not egotistic being intellect not smear

hatvā-api sa

ḥ i

mān lokān na hanti na ni-badhyate

√han ind. tad idam -a(m.) √han -√bandh_pass. _abs. sg.nom. pl.acc. pl.acc. 3sg.pres. 3sg.pres. kill even this world not kill not bind

-- 我執がない人、知性が汚されていない人・・そのような彼は、 この世の人々を殺したとしても、殺すことなく、縛られることがない.

(7)

7/27

18.18 jñānaṁ jñeyaṁ parijñātā trividhā karmacodanā

karaṇaṁ karma karteti trividhaḥ karmasaṁgrahaḥ

jñāna

m j

ñeya

m p

ari-jñātā tri-vidhā karma-codanā

-a(n.) -a(√jJA_grd.) -tR(m.) num. -A(f.) -man(n.) -a(f.) sg.nom. 〃 〃 sg.nom. sg.nom. knowledge should learned 3 part action impelling

be known -√dhA:divide

karaṇa

m k

arma kart

ā-i

ti tri-vidhaḥ karma-saṁ-grahaḥ

-a(n.) -man(n.) -tR(m.) num. -a(m.) -man(n.) -a(m.)

sg.nom. 〃 〃 sg.nom. sg.nom. organ of sense action doer 3 part action gathering

√grah:hold

-- 知識・知られるべきもの(対象)・よく知った人・・・これら3つが行為の元である.

感官・行為・行為者・・・これら3つが行為を構成するものである. --

18.19 jñānaṁ karma ca kartā ca tridhaiva guṇabhedataḥ

procyate guṇasaṁkhyāne yathāvac chṛṇu tāny api

jñāna

m k

arma ca kartā ca tri-dh

ā-e

va guṇa-bhedataḥ

-a(n.) -man(n.) -tR(m.) ind. ind. ind. sg.nom. 〃 〃 =sg.abl. (Tp90) knowledge action doer in 3 ways just according to the

difference of quality

pr

a-u

cyate guṇa-saṁ-khyāne yathā-vat śṛṇu tān

i a

pi

-√vac_pass. -a(m.) -a(n.) ind. √zru tad ind.

3sg.pres. sg.loc. 2sg.ipv. pl.acc. explain kind calculation rightly listen also

-- 知識と行為と行為者は、まさにその要素の違いによって3種ある. 要素の理論において説明されている. これをもまた、正しく聴きなさい.

--18.20 sarvabhūteṣu yenaikaṁ bhāvam avyayam īkṣate

avibhaktaṁ vibhakteṣu taj jñānaṁ viddhi sāttvikam

sarva-bhūteṣu yen

a-e

ka

m b

hāvam a-vyayam īkṣate

-a(a.) -a(√bhU_pp.) yad num. -a(m.) -a(a.) √IkS pl.loc. sg.inst. sg.acc. sg.acc. 〃 3sg.pres. all exist existing imperishable observe

a-vi-bhakta

m v

i-bhakteṣu ta

t j

ñāna

m v

iddhi sāttvikam

-a(a.) -a(-√bhaj_pp.) -a(-√bhaj_pp.) tad -a(n.) √vid(cl.2) -a(a.) sg.acc. pl.loc. sg.acc. 〃 2sg.ipv. sg.acc. not divided divided knowing know Sattva

-- それによって、万物の中に唯一つの不滅の存在を見、区別されている

(8)

18.21 pṛthaktvena tu yaj jñānaṁ nānābhāvān pṛthagvidhān

vetti sarveṣu bhūteṣu taj jñānaṁ viddhi rājasam

pṛthaktvena tu ya

t j

ñāna

m n

ānā-bhāvān pṛtha

k-v

i-dhān

-a(n.) ind. yad -a(n.) ind. -a(m.) nd. -a(m.)

sg.inst. sg.acc. 〃 pl.acc. pl.acc. separate but knowledge distinctly existing separately form √pRth √jJA √bhU √pRth -√dhA

vetti sarveṣu bhūteṣu ta

t j

ñāna

m v

iddhi rājasam

√vid(cl.2) -a(a.) -a(√bhU_pp.) -a(n.) √vid(cl.2) -a(m.)

3sg.pres. pl.loc. 〃 sg.acc. 〃 2sg.ipv. pl.acc. know all exist knowledge know Rajas √jJA

-- しかし、《万物の中の個々の存在は、別々の要素を持つ》と知る知識、 その知識を激質であると知りなさい. --

18.22 yat tu kṛtsnavad ekasmin kārye saktam ahaitukam

atattvārthavad alpaṁ ca tat tāmasam udāhṛtam

yat tu kṛtsnava

t e

kasmin kārye saktam a-haitukam

yad ind. -vat(n.) num. -a(√kR_grd.) -a(√saJj_pp.) -a(a.) sg.nom. sg.nom. sg.loc. 〃 sg.nom. 〃 but entire like one to be done clinging causeless

adv.suffix(Tp91)

.

a-tattvārtha-va

t a

lpa

m c

a tat tāmasam ud-ā-hṛtam

-vat(n.) -a(a.) tad -a(a.) -a(-√hR_pp.) sg.nom. sg.nom. ag.nom. 〃 sg.nom. without truth like small Tamas declared & purpose [a-tat-tva-artha-vat]

-- しかし、一つの為すべきことに、あたかも全体であるかのようにこだわる、 根拠も真実味もない、ちっぽけな(知識)・・・これは暗質であると言われる. --

18.23 niyataṁ saṅgarahitam arāgadveṣataḥ kṛtam

aphalaprepsunā karma yat tat sāttvikam ucyate

ni-yata

m s

aṅga-rahitam a-rāga-dveṣataḥ kṛtam

ind. ind. ind. -a(√kR_pp.)

sg.acc.副詞化 〃 sg.nom.

constant without attachment not passion hatred done

-√yam_pp.

√saJj

√rah_pp.

√rAJj

√dviS

a-phala-prepsunā karma yat tat sāttvikam ucyate

-a(n.) -u(m.) -man(n.) yad tad -a(n.) √vac_pass. sg.inst. sg.nom. sg.nom. 〃 3sg.pres. not fruit seeking action that Sattva said

√phal

pra-√Ap √kR

-- こだわることなく、激情や憎しみなく、成果を求めない人によって行われる・・ 定められた行為・・それは純性であると言われる. --

(9)

9/27

18.24 yat tu kāmepsunā karma sāhaṁkāreṇa vā punaḥ

kriyate bahulāyāsaṁ tad rājasam udāhṛtam

yat tu kām

a-ī

psunā karma s

a-a

haṁ-kāreṇa vā punaḥ

yad ind. -a(m.) -u(m.) -man(n.) -a(m.) ind. ind.

sg.nom. sg.inst. sg.nom. sg.inst.

but desire wishing action having egotism just again

√kam <√Ap √kR √kR

kriyate bahula-āyāsa

m t

a

t r

ājasam ud-ā-hṛtam

√kR_pass. -a(a.) -a(m.) tad -a(n.) -a(-√hR_pp.) 3sg.pres. sg.acc. sg.nom. 〃 〃

done much effort that Rajas said

-- しかし、愛欲の実現を望む人によって、更にまた自己本位の人によって、 大きな努力でなされる行為・・それは激質であると言われる. --

18.25 anubandhaṁ kṣayaṁ hiṁsām anapekṣya ca pauruṣam

mohād ārabhyate karma yat tat tāmasam ucyate

anu-bandha

m k

ṣaya

m h

iṁsām an-apekṣya ca pauruṣam

-a(m.) -a(√kSi_grd.) -A(f.) -apa-√IkS -a(m.) sg.acc. 〃 〃 _abs. sg.acc.

binding decay harm disregarding load which can be carried

-√bandh √hiMs by one man

mohā

t ā-

rabhyate karma yat tat tāmasam ucyate

-a(m.) -√rabh_pass. -man(n.) yad tad -a(n.) √vac_pass. sg.abl. 3sg.pres. sg.nom. 〃 〃 〃 3sg.pres. perplexity reach action that Tamas said

√muh √kR

-- 束縛、破壊、危害、また出来るかどうかも無視して、混迷からなされる行為・・ それは暗質であると言われる. --

18.26 muktasaṅgo ’nahaṁvādī dhṛtyutsāhasamanvitaḥ

siddhyasiddhyor nirvikāraḥ kartā sāttvika ucyate

mukta-saṅg

aḥ a

n-aha

m-v

ādī dhṛt

i-u

tsāha-sam-anvitaḥ

-a(√muc_pp.) -a(m.) aham -in(m.) -i(f.) -a(m.) -a(-√i_pp.) sg.nom. sg.nom. sg.nom. set free clinging not speaking of holding effort associated with

√muc -√han one's self √dhR √sah

siddh

i-a

-siddhyo

ḥ n

ir-vi-kāraḥ kartā sāttvika

ḥ u

cyate

-i(f.) -i(f.) -a(m.) -tR(m.) -a(m.) √vac_pass. sg.loc. sg.nom. sg.nom. 〃 3sg.pres. fulfilment not fulfilment unchangeable doer Sattva said

√sidh -√kR √kR

-- こだわりを離れ、自分勝手を言わず、堅固と努力を伴い、

(10)

18.27 rāgī karmaphalaprepsur lubdho hiṁsātmako 'śuciḥ

harṣaśokānvitaḥ kartā rājasaḥ parikīrtitaḥ

rāgī karma-phala-prepsu

ḥ l

ubdh

aḥ h

iṁs-ātmak

aḥ a-

śuciḥ

-in(m.) -man(n.) -a(n.) -u(m.) -a(m.) -a(m.) -i(m.)

sg.nom. sg.nom. sg.nom. 〃

impassioned action fruit seeking greedy intent on doing harm impure

√raJj √kR √phal pra-√Ap √labh √hiMs √suc

harṣa-śok

a-a

nv-itaḥ kartā rājasaḥ pari-kīrtitaḥ

-a(m.) -a(m.) -a(m.) -tR(m.) -as(m.) -a(-√kIrt_pp.)

sg.nom. 〃 〃 〃

joy sorrow associated doer Rajas said

√hRS √suc with -√kR

-- 激情にかられ、行為の成果を期待し、貪欲で、害しようとし、不純で、 喜びや悲しみを伴って行う人は、激質であると言われる. --

18.28 ayuktaḥ prākṛtaḥ stabdhaḥ śaṭho naikṛtiko 'lasaḥ

viṣādī dīrghasūtrī ca kartā tāmasa ucyate

a-yuktaḥ prākṛtaḥ stabdhaḥ śaṭh

aḥ n

ai-kṛtik

aḥ a-

lasaḥ

-a(-√yuj_pp.) -a(m.) -a(m.) -a(m.) -a(m.) -a(m.)

sg.nom. 〃 〃 〃 〃 〃

not engage vulgar arrogant false dishonest lazy

pra-√kR √stambh ni-√kR -√las

viṣādī dīrgha-sūtrī ca kartā tāmasa ucyate

-in(n.) -in(n.) -tR(m.) -as(m.) √vac_pass.

sg.nom. 〃 〃 〃 3sg.pres.

dismay slow doer Tamas said

-√sad √siv √kR

-- 集中せず、低俗で、傲慢で、だまし、不正直で、怠けで、

うろたえ、のろまで・・そのように行う人は、暗質であると言われる. --

18.29 buddher bhedaṁ dhṛteś caiva guṇatas trividhaṁ śṛṇu

procyamānam aśeṣeṇa pṛthaktvena dhanaṁjaya

buddhe

ḥ b

heda

m d

hṛte

ḥ ca-e

va guṇata

ḥ t

ri-vi-dha

m ś

ṛṇu

-i(f.) -a(m.) -i(f.) ind. ind. num. -a(m.) √zru sg.gen. sg.acc. sg.gen. sg.acc. 2sg.ipv. understanding splitting firmness just according to 3 fold listen

√budh √bhid √dhR the three qualities -√dhA

procyamānam a-śeṣeṇa pṛthak-tvena dhanaṁjaya

-a(pra-√vac_pass._pt.) ind. ind. -a(m.) sg.acc. sg.voc. proclaim entirely separately アルジュナ

pra-√vac √zis √pRth

-- 知性と意志の強さの区別を・・実に3種あるグナに従って・・

余すところなく、詳しく述べられるのを聞きなさい.アルジュナよ! --

「理性」の区別ならびに堅忍の(区別)を(辻) 智慧と堅固心との 別を (鎧) 知性の区別と堅固(充足)の区別を (上村)

(11)

11/27

18.30 pravṛttiṁ ca nivṛttiṁ ca kāryākārye bhayābhaye

bandhaṁ mokṣaṁ ca yā vetti buddhiḥ sā pārtha sāttvikī

pra-vṛtti

m c

a ni-vṛtti

m c

a kāry

a-a-

kārye bhay

a-a-

bhaye

-i(f.) -i(f.) -a(√kR_grd.) -a(n.) sg.acc. sg.acc. du.acc. du.acc. progress return to be done not 〃 danger not danger

-√vRt √bhI

bandha

m m

okṣa

m c

a yā vetti buddhiḥ sā pārtha sāttvikī

-a(n.) -a(n.) yad √vid_2 -i(f.) tad -a(m.) -I(f.) sg.acc. 〃 f.sg.nom. 3sg.pres. sg.nom. sg.nom. sg.voc. sg.nom. bind free know intelligence that アルジュナ Sattva

√bandh √muc √budh

-- 活動と停止、為すべきことと為すべきでなきこと、危険と危険でないこと、 束縛と解放を知る知性・・アルジュナよ! それは、純質である. --

18.31 yayā dharmam adharmaṁ ca kāryaṁ cākāryam eva ca

ayathāvat prajānāti buddhiḥ sā pārtha rājasī

yayā dharmam a-dharma

m c

a kārya

m ca-a-

kāryam eva ca

yad

-a(m.) -a(m.) -a(√kR_grd.) -a(-√kR_grd.) ind.

f.sg.inst. sg.acc. 〃 〃 〃 justice injustice to be done not 〃 just

√dhR

a-yathā-vat pra-jānāti buddhiḥ sā pārtha rājasī

ind.

-√jJA -i(f.) tad -a(m.) -I(f.)

3sg.pres. sg.nom. sg.nom. sg.voc. sg.nom. incorrectly know intelligence that アルジュナ Rajas

√budh

-- 正義と不正義、為すべきことと為すべきでなきことを、間違って知る知性・・ アルジュナよ! それは、激質である. --

18.32 adharmaṁ dharmam iti yā manyate tamasāvṛtā

sarvārthān viparītāṁś ca buddhiḥ sā pārtha tāmasī

a-dharma

m d

harmam iti yā manyate tamas

a-ā-

vṛtā

-a(m.) -a(m.) ind.yad √man_pass. -as(n.) -a(-√vR_pp.)

sg.acc. 〃 f.sg.nom. 3sg.pres. f.sg.nom. injustice justice thus think darkness covered √dhR

sarv

a-a

rthān vi-parītā

n c

a buddhiḥ sā pārtha tāmasī

-a(a.) -a(m.)-a(pari-√I_pp.)

-i(f.) tad -a(m.) -I(f.) pl.acc. 〃 sg.nom. sg.nom. sg.voc. sg.nom. all thing reversed intelligence that アルジュナ Tamas

√arth

√budh

-- 闇に覆われて、不正義を、正義であると考え、また、全てのものごとを 逆であるとする知性・・アルジュナよ! それは、暗質である. --

(12)

18.33 dhṛtyā yayā dhārayate manaḥprāṇendriyakriyāḥ

yogenāvyabhicāriṇyā dhṛtiḥ sā pārtha sāttvikī

dhṛtyā yayā dhārayate manaḥ-prāṇ

a-i

ndriya-kriyāḥ

-i(f.) yad √dhR_caus. -as(n.) -a(m.) -a(n.) -A(f.) sg.inst. sg.inst. 3sg.pres. pl.acc. firmness hold mind breath sense performing

√dhR

√man

pra-√an √ind √kR

yogen

a-a-

vy-abhi-cāriṇyā dhṛtiḥ sā pārtha sāttvikī

-a(m.) -in(f.)

-i(f.) tad -a(m.) -I(f.)

sg.inst. 〃 sg.nom. sg.nom. sg.voc. sg.nom. yoga constant firmness that アルジュナ Sattva

√yuj

√car

√dhR

-- こころ・呼吸・五感の働きを保つ堅固さ、不動のヨーガによる堅固さ・・ アルジュナよ! その堅固さは純質である. --

18.34 yayā tu dharmakāmārthān dhṛtyā dhārayate 'rjuna

prasaṅgena phalākāṅkṣī dhṛtiḥ sā pārtha rājasī

yayā tu dharma-kām

a-a

rthān dhṛtyā dhārayat

e a

rjuna

yad ind. -a(m.) -a(m.) -a(m.) -i(f.) √dhR_caus. -a(m.) sg.inst. pl.acc. sg.inst. 3sg.pres. sg.voc. but justice desire object firmness hold アルジュナ

√dhR √kam √arth

√dhR

pra-saṅgena phal

a-ā-

kāṅkṣī dhṛtiḥ sā pārtha rājasī

-a(m.) -a(n.) -in(f.)

-i(f.) tad -a(m.) -I(f.)

sg.inst. sg.nom. sg.nom. sg.nom. sg.voc. sg.nom. attachment fruit desirous firmness that アルジュナ Rajas

-√gam √phal -√RkAGkS √dhR

-- しかし、成果を望んで、執着して正義・愛欲・実利を保つ堅固さ・・ アルジュナよ! その堅固さは激質である. --

18.35 yayā svapnaṁ bhayaṁ śokaṁ viṣādaṁ madam eva ca

na vimuñcati durmedhā dhṛtiḥ sā pārtha tāmasī

yayā svapna

m b

haya

m ś

oka

m v

i-ṣāda

m m

adam eva ca

yad

-a(m.) -a(n.) -a(m.) -a(m.) -a(m.) ind.

f.sg.inst. sg.acc. 〃 〃 〃

sleeping fear sorrow depression excitement just

√svap √bhI √zuc -√sad √mad

na vi-muñcati dur-medhāḥ dhṛtiḥ sā pārtha tāmasī

-√muc -as(m.) -i(f.) tad -a(m.) -I(f.) 3sg.pres. sg.acc. sg.nom. sg.nom. sg.voc. sg.nom. not release stupid firmness that アルジュナ Tamas

√dhR

-- 愚かな者が、眠気・怖れ・悲嘆・意気消沈・また実に興奮などを離れることのない堅固さ・・ アルジュナよ! その堅固さは暗質である. --

(13)

13/27

18.36 sukhaṁ tv idānīṁ trividhaṁ śṛṇu me bharatarṣabha

abhyāsād ramate yatra duḥkhāntaṁ ca nigacchati

sukha

m tu i

dānī

m t

ri-vi-dha

m ś

ṛṇu me bharatarṣabha

-a(n.) ind. ind. -a(m.) √zru aham -a(m.) sg.acc. 〃 2sg.ipv. sg.gen. sg.voc. happiness butnow/ 3 fold listen my アルジュナ

in this case -√dhA

abhyāsā

t r

amate yatra duḥkh

a-a

nta

m c

a ni-gacchati

-a(m.) √ram ind. -a(n.)

-a(m.) tad -√gam sg.abl. 3sg.pres. sg.acc. 3sg.pres. exercise enjoy whatever pain end become

repetition one's self

-- しかし、アルジュナよ! 今、3種の幸せについて、私の言うことを聴きなさい. 何であろうと、繰り返し修練を楽しむ人は、苦の終りに向う. --

18.37 yat tadagre viṣam iva pariṇāme 'mṛtopamam

tat sukhaṁ sāttvikaṁ proktam ātmabuddhiprasādajam

yat ta

t-a

gre viṣam iva pariṇām

e a-

mṛt

a-u

pamam

yad tad -a(m.) -a(n.) ind. -a(m.) -a(-√mR_pp.) -a(m.) sg.nom. sg.loc. sg.nom. sg.loc. sg.acc. first poison like at last not dead highest

√viS

/

nectar

tat sukha

m s

āttvika

m p

roktam ātma-buddhi-pra-sāda-jam

tad -a(n.) -a(n.) -a(pra-√vac_pp.) -man(m.) -i(f.) -a(m.) -a(n.) sg.nom. sg.nom. sg.nom. sg.nom. sg.nom. happiness Sattva said self intelligence gracious born

-√sad √jan

-- 自己・知性の満足から生じ、初めは毒のようであり、終には甘露(究極の不死)となる・・ そのような幸せは、純質である. --

18.38 viṣayendriyasaṁyogād yat tadagre 'mṛtopamam

pariṇāme viṣam iva tat sukhaṁ rājasaṁ smṛtam

viṣay

a-i

ndriya-saṁ-yogā

t y

at ta

t-a

gr

e a-

mṛt

a-u

pamam

-a(m.) -a(m.) -a(m.) yad tad -a(m.) -a(-√mR_pp.) -a(m.) sg.abl. sg.nom. sg.loc. sg.acc. object sense connection at last not dead highest

√viS -√yuj

/

nectar

pariṇāme viṣam iva tat sukha

m r

ājasa

m s

mṛtam

-a(m.) -a(n.) ind. tad -a(n.) -a(n.) -a(√smR_pp.)

sg.loc. sg.nom. sg.nom. 〃 〃 〃 at last poinson like that happiness Rajas mentioned

√viS

-- 五官の対象と結びついて、初めは甘露(究極の不死)のようであり、終には毒となる、・・ そのような幸せは、激質である. --

(14)

18.39 yad agre cānubandhe ca sukhaṁ mohanam ātmanaḥ

nidrālasyapramādotthaṁ tat tāmasam udāhṛtam

ya

t a

gre c

a-a

nu-bandhe ca sukha

m m

ohanam ātmanaḥ

yad -a(m.) -a(m.) -a(n.) -a(n.) -a(m.) sg.nom. sg.loc. sg.loc. sg.nom. 〃 sg.gen. first result happiness perplexing self

√bandh

√muh_caus.

ni-dr

ā-ā

lasya-pra-mād

a-u

ttha

m ta

t tāmasam udāhṛtam

-A(f.) -a(n.) -a(m.) -a(n.) tad -a(n.) -a(ut-a-√hR_pp.)

sg.nom. 〃 〃 〃

sleep idleness madness rising that Tamas mentioned

-√drA_cl4.√las_shine -√mad

-- 初めにも終りにも、己を混乱させ、惰眠・怠惰・愚かさから生じる・・ そのような幸せは、暗質である. --

18.40 na tad asti pṛthivyāṁ vā divi deveṣu vā punaḥ

sattvaṁ prakṛtijair muktaṁ yad ebhiḥ syāt tribhir guṇaiḥ

na ta

t a

sti pṛthivyā

m v

ā divi deveṣu vā punaḥ

tad √as -u(f.) ind. -v(m.) -a(m.) ind. ind.

sg.nom. 3sg.pres. sg.loc. sg.loc. pl.loc. not that be the earth either heaven deity or again

= pRithivI √div √div

sattva

m p

ra-kṛti-jai

ḥ m

ukta

m y

a

t e

bhiḥ syāt tribhi

ḥ g

uṇaiḥ

-a(n.) -a(n.) -a(√muc_pp.) yad idam √as num. -a(m.) sg.nom. pl.inst. sg.nom. sg.nom. pl.inst. _opt. pl.inst. 〃 Sattva original nature born liberated this be 3 element √kR √jan

-- この世においても、また天上の神々の世においても、

原質から生れたこれら3種の要素から開放されたものは、何も存在しない. --

18.41 brāhmaṇakṣatriyaviśāṁ śūdrāṇāṁ ca paraṁtapa

karmāṇi pravibhaktāni svabhāvaprabhavair guṇaiḥ

brāhmaṇa-kṣatriya-viśā

m ś

ūdrāṇā

m c

a paraṁtapa

-a(n.) -a(m.) -z(f.) -a(m.) -a(m.) pl.gen. 〃 sg.voc. Brahman Ksatriya Vaiza Sudra アルジュナ

√bRh √kSi

karmāṇi pra-vibhaktāni sva-bhāva-pra-bhavai

ḥ g

uṇaiḥ

-man(n.) -a(-√bhaj_pp.) -a(m.) -a(m.) -a(m.) pl.nom. 〃 pl.inst. 〃 action divided own nature supernatural power element

√kR √bhU √bhU

-- バラモン・クシャトリヤ・ヴァイシャ・シュードラの行為は、 アルジュナよ! 特性の本質的な要素によって分けられる. --

(15)

15/27

18.42 śamo damas tapaḥ śaucaṁ kṣāntir ārjavam eva ca

jñānaṁ vijñānam āstikyaṁ brahmakarma svabhāvajam

śam

aḥ d

ama

ḥ t

apaḥ śauca

m k

ṣānti

ḥ ā

rjavam eva ca

-a(m.) -a(m.) -as(n.) -a(n.) -i(f.) -a(n.)

sg.nom. 〃 〃 〃 〃 〃

calmness self-restraint austerity purity patience sincere just

√zam √dam √tap √zuc √kSam √arj

jñāna

m v

i-jñānam āstikya

m b

rahma-karma sva-bhāva-jam

-a(n.) -a(n.) -a(n.) -man(m.) -man(n.) -a(n.) sg.nom. 〃 〃 〃 〃 knowledge understanding piety Brahman action own nature born √jJA -√jJA √as √bRh √kR √bhU √jan

-- 静穏・自制・苦行・清浄・忍耐・誠実・知識・理解・信仰心などは、 実に、その特性から生じるバラモンの行為である. --

18.43 śauryaṁ tejo dhṛtir dākṣyaṁ yuddhe cāpy apalāyanam

dānam īśvarabhāvaś ca kṣatrakarma svabhāvajam

śaurya

m t

ej

aḥ d

hṛti

ḥ d

ākṣya

m y

uddhe c

a-a

p

i a-

palāyanam

-a(n.) -as(n.) -i(f.) -a(n.) -a(n.) ind. -a(n.)

sg.nom. 〃 〃 〃 sg.loc. sg.nom.

heroism energy constancycleverness battle also not fleeing

√tij √dhR √dakS √yudh

dānam īśvara-bhāva

ḥ c

a kṣatra-karma sva-bhāva-jam

-a(n.) -a(a.) -a(m.) -a(n.) -man(m.) -a(n.)

sg.nom. 〃 〃 〃

giving load being KSatriya action own nature born

√dA √dam √kSi √kR √bhU √jan

-- 勇敢・精力・継続・賢明・また、戦において逃げないこと・施与、

そして主であること・・は、その特性から生じるクシャトリヤの行為である. --

18.44 kṛṣigorakṣyavāṇijyaṁ vaiśyakarma svabhāvajam

paricaryātmakaṁ karma śūdrasyāpi svabhāvajam

kṛṣi-go-rakṣya-vāṇijya

m v

aiśya-karma sva-bhāva-jam

-i(f.) -a(a.) -a(n.) -a(n.) -man(n.) -a(n.) sg.nom. 〃 〃 cultivation commerce Vaizya action own nature born guarding cattle √viS √kR √bhU √jan

pari-cary

a-ā

tmaka

m k

arma śūdrasy

a-a

pi sva-bhāva-jam

-a(a.) -a(n.) -man(n.) -a(n.) ind. -a(n.) sg.nom. 〃 sg.gen. sg.nom. devotion belonging to action Sudra also own nature born

-√car √kR

√bhU √jan

-- 農業・牧畜・商業は、その特性から生じるヴァイシャの行為である. また、仕えることは、その特性から生じるシュードラの行為である. --

(16)

18.45 sve sve karmaṇy abhirataḥ saṁsiddhiṁ labhate naraḥ

svakarmanirataḥ siddhiṁ yathā vindati tac chṛṇu

sve sve karmaṇ

i a

bhi-rataḥ saṁ-siddhi

m l

abhate naraḥ

-a(a.) -man(n.) -a(-√ram_pp.) -i(f.) √labh -a(m.) sg.loc. sg.loc. sg.nom. sg.acc. 3sg.pres. sg.nom. own action engaged in fulfilment obtain man

√kR

/satisfied √sidh

sva-karma-ni-rataḥ siddhi

m y

athā vindati ta

t ś

ṛṇu

-a(a.) -man(n.)-a(-√ram_pp.) -i(f.) ind. √vid_2 tad √zru sg.nom. sg.acc. 3sg.pres. sg.acc. 2sg.ipv.

own action engaged in fulfilment how know that listen

√kR

/satisfied √sidh

-- 個々の行為に励む人は、達成を得る.

己の行為に励む人が、どのように達成を知るか・・それを聞きなさい. --

18.46 yataḥ pravṛttir bhūtānāṁ yena sarvam idaṁ tatam

svakarmaṇā tam abhyarcya siddhiṁ vindati mānavaḥ

yataḥ pra-vṛtti

ḥ b

hūtānā

m y

ena sarvam ida

m t

atam

ind. -i(f.) -a(√bhU_pp.) yad -a(n.) idam-a(√tan_pp.)

sg.nom. sg.gen. sg.inst. sg.nom. sg.acc. sg.nom. from which progress exist all this extended

√vRt

sva-karmaṇā tam abhy-arcya

siddhi

m v

indati mānavaḥ

-man(m.) tad -√arc -i(f.) √vid -a(m.) sg.inst. sg.acc. _abs. sg.acc. 3sg.pres. sg.nom. own deed that be reverenced fulfilment know man

√kR √sidh √man

-- そこから、万物が活動を始め、それによって全てが覆われるもの(クリシュナ)・・

それを己の行為によって崇敬して、人は達成を知る. --

18.47 śreyān svadharmo viguṇaḥ paradharmāt svanuṣṭhitāt

svabhāvaniyataṁ karma kurvan nāpnoti kilbiṣam

śreyān sva-dharm

aḥ v

i-guṇaḥ para-dharmāt sv-anu-ṣṭhitāt

-yas(m.) -a(m.) -a(m.) -a(m.) -a(-√sthA_pp.)

sg.nom. 〃 〃 sg.abl. 〃

better than own duty imperfect another’s duty well performed

(.abl.) √dhR √dhR

sva-bhāva-ni-yata

m k

arma kurvan n

a-a

pnoti kilbiṣam

-a(m.) -a(-√yam_pp.) -man(m.) -at(√kR_pt.) √Ap -a(n.) sg.nom. 〃 〃 3sg.pres. sg.acc. natural state fastened action do not reach guilt

-√bhU √kR -- 自分の責務を果たすことは、不完全であったとしても、よく為された他人の責務よりはよい.(=3.35) 己の本性に定められた行為は、行って罪に到ることはない. -- nirata 満足する (辻) 悦びを見出す (鎧) いそしむ (上村)

(17)

17/27

18.48 sahajaṁ karma kaunteya sadoṣam api na tyajet

sarvārambhā hi doṣeṇa dhūmenāgnir ivāvṛtāḥ

saha-ja

m k

arma kaunteya sa-doṣam api na tyajet

-a(n.) -man(m.) -a(m.) -a(m.) ind. √tyaj sg.nom. 〃 sg.voc. 〃 2sg.opt. natural state action アルジュナ fault even if not abandon √kR -√duS

sarv

a-ā-

rambhā

ḥ h

i doṣeṇa dhūmen

a-a

gni

ḥ i

va-

ā

-vṛtāḥ

-a(a.) -a(m.) ind. -a(m.) -a(m.) -i(m.) ind. -a(-√vR_pp.) pl.nom. sg.inst. 〃 sg.nom. pl.nom.

all origin just fault smoke fire like covered

-√rabh √duS √dhU √ag

-- アルジュナよ! 本性による行為は、たとえ欠点があっても捨ててはいけない.

全ての始まりは、実に欠点に覆われているのである・・恰も火が煙に覆われているように. --

18.49 asaktabuddhiḥ sarvatra jitātmā vigataspṛhaḥ

naiṣkarmyasiddhiṁ paramāṁ saṁnyāsenādhigacchati

a-sakta-buddhiḥ sarvatra jit

a-ā

tmā vi-gata-spṛhaḥ

-a(-√saJj_pp.) -i(f.) ind. * -man(f.)-a(-√gam_pp.) -a(m.) sg.nom. 〃 sg.nom.

unattached intelect everywhere self-subdued ceased desire

√budh *-a(√ji_pp.) √spRh

naiṣ-karmya-siddhi

m p

aramā

m s

aṁ-nyāsen

a-a

dhi-gacchati

-a(n.) -i(f.) -A(f.) -a(m.) -a(-√gam_pp.) sg.acc. 〃 sg.inst. 3sg.pres.

inactivity fulfilment highest putting down accomplish

abstinence √sidh ni-√as

-- どんな場合にも、こだわらない知性があり、自己を制し、欲求を抑えた人は、 《捨てること》によって、行為から自由になるという最高の達成を得る. --

18.50 siddhiṁ prāpto yathā brahma tathāpnoti nibodha me

samāsenaiva kaunteya niṣṭhā jñānasya yā parā

siddhi

m p

r

a-ā

pt

aḥ y

athā brahma tath

ā-ā

pnoti ni-bodha me

-i(f.) -a(-√Ap_pp.) ind. -man(m.) ind. √Ap -√budh aham

sg.acc. sg.nom. sg.acc. 3sg.pres. 2sg.ipv. sg.gen.

fulfilment reached as Brahman like reach understand me √sidh √bRh to learn or hear

sam-āsen

a-e

va kaunteya ni-ṣṭhā jñānasya yā parā

-a(m.) ind. -a(m.) -A(f.) -a(n.) yad -A(f.) sg.inst. sg.voc. sg.nom. sg.gen. sg.nom. summarily just アルジュナ perfection knowing supreme

-√As -√sthA √jJA

-- 完成に達したものが、どのようにブラフマンに達するか・・かいつまんで話すのを聞きなさい. アルジュナよ! それが、最高の知の完成なのである. -- naiṣkarmya 「超作」 (辻) 至為(と呼ぶ) (鎧) 行為の超越の (上村) niṣṭhā 帰趨 (辻) 極地 (鎧) 帰結 (上村)

(18)

18.51 buddhyā viśuddhayā yukto dhṛtyātmānaṁ niyamya ca

śabdādīn viṣayāṁs tyaktvā rāgadveṣau vyudasya ca

buddhyā vi-śuddhayā yukt

aḥ d

hṛty

ā-ā

tmāna

m n

i-yamya ca

-i(f.) -a(√zudh_pp.) -a(√yuj_pp.) -i(f.) -man(m.) -√yam sg.inst. f.sg.inst. sg.nom. sg.inst. sg.acc. _abs. intellect purified furnished resolution self having restrained

√budh √dhR

śabdādīn viṣayā

n

t

yaktvā rāga-dveṣau vy-udasya ca

-i(m.) -a(m.) √tyaj -a(m.) -a(m.) vi-ud-√as pl.acc. 〃 _abs. du.acc. _abs. sound object of senseabandon love and hatred discharge

√viS √raJj √dviS

-- 清らかな知性を具え、また、固い意志によって自己を制して、 音などの五官の対象を捨て、また愛憎を捨てて・・ --

18.52 viviktasevī laghvāśī yatavākkāyamānasaḥ

dhyānayogaparo nityaṁ vairāgyaṁ samupāśritaḥ

vi-vikta-sevī laghv-āśī yata-vāk-kāya-mānasaḥ

-a(-√vic_pp.) -in(m.) -u(a.)-in(m.) -a(√yam_pp.) vAc(f.) -a(m.) -a(m.) sg.nom. 〃 sg.nom. separated inhabiting light eating restrained body mind

√sev speech √man

dhyāna-yoga-par

aḥ n

itya

m v

airāgya

m s

am-upā-śritaḥ

-a(n.) -a(m.) -a(m.) -a(m.) -a(m.) -a(-√zri_pp.) sg.nom. sg.acc.副詞化 sg.acc. sg.nom. meditation yoga occupied with constantly free from desire resting on √dhI √yuj vi-√raJj

-- 人里離れて住み、食を慎み、言葉・肉体・こころを制し、

瞑想のヨーガは最高であり、常に世俗の欲望を捨てることを拠り所とし・・ --

18.53 ahaṁkāraṁ balaṁ darpaṁ kāmaṁ krodhaṁ parigraham

vimucya nirmamaḥ śānto brahmabhūyāya kalpate

ahaṁ-kāra

m b

ala

m d

arpa

m k

āma

m k

rodha

m p

ari-graham

-a(m.) -a(n.) -a(m.) -a(m.) -a(m.) -a(m.)

sg.acc. 〃 〃 〃 〃 〃

self conscious force arrogance desire anger possession

√kR √bal √dRp √kam √krudh √grah

vi-mucya nir-mamaḥ śānt

aḥ b

rahma-bhūyāya kalpate

√muc -a(m.) -a(√sam_pp.) -man(n.) -a(n.) √kLp _abs. sg.nom. 〃 sg.dat. 3sg.pres.

release unselfish peace Brahman being regulated

√bRh √bhU -- 自意識・暴力・傲慢・愛欲・怒り・所有を捨てて、我欲なく、平穏であるものは、 ブラフマンになるべく約束されている. -- yukta 心統一し (辻) 具え (鎧) そなえ (上村)

(19)

19/27

18.54 brahmabhūtaḥ prasannātmā na śocati na kāṅkṣati

samaḥ sarveṣu bhūteṣu madbhaktiṁ labhate parām

brahma-bhūtaḥ pra-sann

a-ā

tmā na śocati na kāṅkṣati

-man(n.) -a(√bhU_pp.) -a(-√sad_pp.) -man(n.) √zuc √kAGkS

sg.nom. 〃 3sg.pres. 〃

Brahman become become tranquil self not grieve not wish √bRh shine

samaḥ sarveṣu bhūteṣu ma

t-b

hakti

m l

abhate parām

-a(m.) -a(n.) -a(√bhU_pp.)aham -i(f.) √labh -A(f.) sg.nom. pl.loc. 〃 sg.abl. sg.acc. 3sg.pres. sg.acc.

same all exist me worship seize superior

√bhaj

-- ブラフマンと合一し、自己が平安になったものは、悲しまず、望まず、 万物のなかで偏らず、私に対する最高の崇敬を獲得する. --

18.55 bhaktyā mām abhijānāti yāvān yaś cāsmi tattvataḥ

tato māṁ tattvato jñātvā viśate tadanantaram

bhaktyā mām abhi-jānāti yāvān ya

ḥ ca-a

smi tattvataḥ

-i(f.) aham -√jJA -at(m.) yad √as ind.

sg.inst. sg.acc. 3pl.pres. sg.nom. sg.nom. 1sg.pres.

worship me perceive as great be realy

√bhaj

tat

aḥ m

ā

m t

attvat

aḥ j

ñātvā viśate tad-anantaram

ind. aham ind. √jJA √viz ind.

sg.acc. _abs. 3sg.pres.

there me realy perceive enter immediately

-- (私を)崇敬することによって、(私が)どのように偉大であるか、 実は何であるかを知る. 私を如実に知って、直ちに私に入る. --

18.56 sarvakarmāṇy api sadā kurvāṇo madvyapāśrayaḥ

matprasādād avāpnoti śāśvataṁ padam avyayam

sarva-karmāṇ

i a

pi sadā kurvāṇ

aḥ m

ad-vy-apāśrayaḥ

-a(a.) -man(n.) ind. ind. -a(√kR_pt.) aham -a(m.) pl.acc. sg.nom. sg.abl. sg.nom.

all action also always acting me adhere to (any doctrine) √kR vy-apa-A-√zri

mat-pra-sādā

t a

v

a-a

pnoti śāśvata

m p

adam a-vyayam

aham -a(m.) -√Ap -a(n.) -a(n.) -a(n.)

sg.abl. 〃 3sg.pres. sg.acc. 〃 〃

me favour reach eternal step undecaying

-√sad √pad -vi-√i -- また、常にあらゆる行為をしつつ、私にこころを寄せるものは、

(20)

18.57 cetasā sarvakarmāṇi mayi saṁnyasya matparaḥ

buddhiyogam upāśritya maccittaḥ satataṁ bhava

cetasā sarva-karmāṇi mayi saṁ-nyasya mat-paraḥ

-as(n.) -a(a.) -man(n.) aham -ni-√as aham -a(m.) sg.inst. pl.acc. sg.loc. _abs. sg.abl. sg.nom. heart all action me give up me sumpreme

√cit √kR

buddhi-yogam up

a-ā

-śritya mac-cittaḥ satata

m b

hava

-i(f.) -a(m.) -√zri -a(m.) ind. √bhU sg.acc. _abs. sg.nom. 2sg.ipv.

intellect yoga rest on thinking of me constantly be

√budh √yuj √cit

-- 心によって、全ての行為を私に捨て、私に捧げ、《知性のヨーガ》を拠り所とし、 常に私にこころを寄せなさい. --

18.58 maccittaḥ sarvadurgāṇi matprasādāt tariṣyasi

atha cet tvam ahaṁkārān na śroṣyasi vinaṅkṣyasi

mac-cittaḥ sarva-durgāṇi mat-pra-sādāt tariṣyasi

-a(m.) -a(a.) -a(n.) aham -a(m.) √tṝ sg.nom. pl.acc. sg.abl. 〃 2sg.fut. thinking of me all difficult me favour across

√cit -√gam -√sad

atha cet tvam ahaṁ-kārān na śroṣyasi vi-naṅkṣyasi

ind. ind. tvam -at(m.) √zru √naz sg.nom. ag.abl. 2sg.fut. 〃

then if you self conscious not liseten destroy

√kR

-- 私にこころを寄せるものは、私のおかげで、困難を克服するであろう.

しかし、もしお前が自分本位で、私のいうことを聴かないなら、お前は滅びるであろう. --

18.59 yad ahaṁkāram āśritya na yotsya iti manyase

mithyaiṣa vyavasāyas te prakṛtis tvāṁ niyokṣyati

ya

t a

haṁ-kāram ā-śritya na yotsy

e i

ti manyase

yad -a(m.) -√zri √yudh ind. √man conj. ag.acc. _abs. 1sg.fut. 2sg.pres. if self conscious rest on not fight thus think

√kR

mithy

ā-e

ṣa

ḥ v

y-ava-sāya

ḥ t

e prakṛti

ḥ t

m n

i-yokṣyati

ind. etad -a(m.) tvam -i(f.) tvam -√yuj

sg.nom. sg.nom. 〃 sg.gen. sg.nom. sg.acc. 3sg.fut.

wrongly this strenuous effort your origin you to bind on

-√so

-- もしお前が、我執にもとづいて、《戦うまい》と思うなら・・その決意はよくない.

(21)

21/27

18.60 svabhāvajena kaunteya nibaddhaḥ svena karmaṇā

kartuṁ necchasi yan mohāt kariṣyasy avaśo 'pi tat

sva-bhāva-jena kaunteya ni-baddhaḥ svena karmaṇā

-a(m.) -a(m.) -a(-√bandh_pp.) -a(m.) -man(n.) sg.inst. sg.voc. sg.nom. sg.inst. 〃 own nature born アルジュナ fastened to own action

-√bhU -√jJA √kR

kartu

m na-i

cchasi ya

t m

ohāt kariṣyas

i a-

vaś

aḥ a

pi tat

√kR

√iS yad -a(m.) √kR -a(m.) ind. tad.

_inf. 2sg.pres. sg.acc. sg.abl. 2sg.fut. sg.nom. sg.acc.

act not wish perplexity do unrestrained also that

-√vaz

-- アルジュナよ! お前は、己の持って生れた行為(本務)に縛られているのだ. こころ乱れて行為を望まなくても、やむなくそれを行うことになるであろう.

--18.61 īśvaraḥ sarvabhūtānāṁ hṛddeśe 'rjuna tiṣṭhati

bhrāmayan sarvabhūtāni yantrārūḍhāni māyayā

īśvaraḥ sarva-bhūtānā

m h

ṛd-deś

e a

rjuna tiṣṭhati

-a(m.) -a(a.) -a(√bhU_pp.) -a(m.) -a(m.) √sthA sg.nom. pl.gen. sg.loc. sg.voc. 3sg.pres. Supreme all exist heart place アルジュナ stand

√diz

bhrāmayan sarva-bhūtāni yantr

a-ā

-rūḍhāni māyayā

-a(√bhram_caus._pt.) -a(a.) -a(√bhU_pp.) -a(n.) -a(-√ruh_pp.) -A(f.) sg.nom. pl.acc. pl.acc. sg.inst.

roaming about all exist instrument risen illusion

-- アルジュナよ! 主は、万物のこころの中にいる.

幻力によって、装置の上にのった(人形のように)万物を回転させるのである.

--18.62 tam eva śaraṇaṁ gaccha sarvabhāvena bhārata

tatprasādāt parāṁ śāntiṁ sthānaṁ prāpsyasi śāśvatam

tam eva śaraṇa

m g

accha sarva-bhāvena bhārata

tad ind. -a(n.) √gam -a(a.) -a(√bhU_pp.) -a(m.)

sg.acc. sg.acc. 2sg.ipv. sg.inst. sg.voc

that just refuge go all exist アルジュナ √zri

tat-pra-sādāt parā

m ś

ānti

m s

thāna

m p

rāpsyasi śāśvatam

tad -a(m.) -a(m.) -i(f.) -a(n.) pra-√Ap -a(n.)

sg.acc. sg.abl. sg.acc. 〃 〃 2sg.pres. sg.acc.

that kindness best peace position reach eternal -√sad √zam √sthA

-- アルジュナよ! 全身全霊で、ひたすら彼の庇護のもとに赴きなさい.

(22)

--18.63 iti te jñānam ākhyātaṁ guhyād guhyataraṁ mayā

vimṛśyaitad aśeṣeṇa yathecchasi tathā kuru

iti te jñānam ā-khyāta

m g

uhyā

t g

uhyatara

m m

ayā

ind. tvam -a(n.) -a(-√khyA_pp.) -a(√guh_grd.) -a(n.) aham

sg.dat. sg.acc. sg.nom. sg.gen. sg.acc. sg.inst.

thus you knowing said secret secret more me

√jJA

vi-mṛśy

a-e

tad a-śeṣeṇa yath

ā-i

cchasi tathā kuru

-√mRz etad -a(m.) ind. √iS ind. √kR

_abs. sg.acc. sg.inst. 2sg.pres. 2sg.ipv.

consider this no remainder as wish like do

-- と、私は秘中の秘である知識をお前に説いた.

これを余すところなくよく考えて、好きなように行動しなさい.

--18.64 sarvaguhyatamaṁ bhūyaḥ śṛṇu me paramaṁ vacaḥ

iṣṭo 'si me dṛḍham iti tato vakṣyāmi te hitam

sarva-guhyatama

m b

hūyaḥ śṛṇu me parama

m v

acaḥ

-a(a.) -a(√guh_grd.) ind. √zru aham -a(n.) -as(n.)

sg.acc. 2sg.ipv. sg.gen. sg.acc. sg.acc.

all to be hidden moreover listen my best speach

√vac

iṣṭ

aḥ a

si me dṛḍham iti tat

aḥ v

akṣyāmi te hitam

-a(√iS_pp.) √as aham -a(n.) ind. ind. √vac tvam -a(√dhA_pp.)

sg.nom.2sg.pres. sg.gen. .acc.副詞化 1sg.fut. sg.dat. sg.acc.

beloved be my firmly thus there say you favourable √dRGh

-- さらに、全ての秘中の秘である私の最高の言葉を聴きなさい.

お前は、私の強く愛するものである. 私はここで、お前のためになることを話そう.

--18.65 manmanā bhava madbhakto madyājī māṁ namaskuru

mām evaiṣyasi satyaṁ te pratijāne priyo 'si me

man-manā bhava mad-bhakt

aḥ m

ad-yājī mā

m n

amas-kuru

-as(a.) √bhU -a(√bhaj_pp.) -in(m.) aham -as(n.) √kR sg.nom. 2sg.ipv. sg.nom. 〃 sg.acc. sg.acc. 2sg.ipv. me mind be me engaged in me worhip me bow do √man √yaj

mām ev

a-e

ṣyasi satya

m t

e prati-jāne priy

aḥ a

si me

aham ind. √i -a(a.) tvam -√jJA -a(m.) √as aham

sg.acc. 2sg.fut. sg.acc.副詞化sg.dat. 1sg.pres. sg.nom. 2sg.pres. sg.gen.

me just go truely you promise beloved be my

√prI

-- 私にこころを向けなさい. 私に専心しなさい. 私を祀りなさい. 私にすがりなさい. お前は私に向かうであろう. 私はお前に約束する. お前は私の愛するものであるから. --

(23)

23/27

18.66 sarvadharmān parityajya mām ekaṁ śaraṇaṁ vraja

ahaṁ tvā sarvapāpebhyo mokṣayiṣyāmi mā śucaḥ

sarva-dharmān pari-tyajya mām eka

m ś

araṇa

m v

raja

-a(a.) -a(m.) -√tyaj aham num. -a(n.) √vraj pl.acc. 2sg.ipv. sg.acc. 〃 sg.acc. 2sg.ipv. all religion leave me one shelter go

√dhR √zri

aha

m t

vā sarva-pāpebhy

aḥ m

okṣayiṣyāmi mā śucaḥ

aham tvam -a(a.) -a(m.) √muc_caus. ind. √zuc sg.nom. sg.acc. pl.abl. 1sg.fut. _Aor. I you all evil free not grief

Tp140 (mA+aug.のないAor.)

-- あらゆる教義を離れ、ただ私のみを拠り所としなさい.

私はお前を、全ての悪から解き放つであろう. 嘆いてはいけない. --

18.67 idaṁ te nātapaskāya nābhaktāya kadā cana

na cāśuśrūṣave vācyaṁ na ca māṁ yo 'bhyasūyati

ida

m t

e n

a-a-

tapaskāya n

a-a-

bhaktāya kadā cana

dam tvam -a(m.) -a(√bhaj_pp.) ind.

sg.acc. sg.gen. sg.dat. 〃

this you not neglects practice not worshipped never (na kadA cana)

na c

a-a-

śuśrūṣave vācya

m n

a ca mā

m yaḥ a

bhy-asūyati

-u(a.) -a(√vac_grd.) aham yad -√asUya sg.dat. sg.nom. sg.acc. sg.nom. 3sg.pres. not disobedient to be said not me indignant √zru

-- 苦行をしないもの、崇敬しないもの、聞く耳を持たないもの、 また、私を妬むものに対しては、決してこれを言ってはいけない. --

18.68 ya idaṁ paramaṁ guhyaṁ madbhakteṣv abhidhāsyati

bhaktiṁ mayi parāṁ kṛtvā mām evaiṣyaty asaṁśayaḥ

ya

ḥ i

da

m p

arama

m g

uhya

m m

ad-bhakteṣ

u a

bhi-dhāsyati

yad idam -a(n.) -a(√guh_grd.) -a(√bhaj_pp.) -√dhA sg.nom. sg.acc. sg.acc. 〃 pl.loc. 3sg.fut. this highest hidden me worshipper explain

bhakti

m m

ayi parā

m k

ṛtvā mām eva-iṣyat

i a

saṁśayaḥ

-i(f.) aham -a(n.) √kR aham ind. √i ind.

sg.acc. sg.loc. sg.acc. _abs. sg.acc. 3sg.fut.

worship me highest do me just go without doubt

√bhaj

-- 私に最高の信を捧げ、私を崇敬する人々に対して、この最高の秘密を説く人は、

参照

関連したドキュメント

のようにすべきだと考えていますか。 やっと開通します。長野、太田地区方面  

The construction of homogeneous statistical solutions in [VF1], [VF2] is based on Galerkin approximations of measures that are supported by divergence free periodic vector fields

approah, whih is based on a step by step onstrution of the walks [6, 5℄.. We repeat in Setion 3 the proof

Q is contained in the graph of a

※ MSCI/S&amp;P GICSとは、スタン ダード&プアーズとMSCI Inc.が共 同で作成した世界産業分類基準 (Global Industry Classification

[r]

創業当時、日本では機械のオイル漏れを 防ぐために革製パッキンが使われていま

[r]